Sammanfattning Syftet med denna studie var att beskriva hur hemodialyspatienter uppfattar begreppet torrvikt. Studien utnyttjade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data insamlades via intervjuer med öppen frågeställning. Tio intervjuer utfördes med patienter på en dialysenhet i Mellansverige. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultatet utmynnade i sex kategorier: överlämnande, okunskap, börda, delaktighet, insikt och ignorans. Begreppet torrvikt är grundläggande vid genomförandet av en adekvat och säker hemodialysbehandling, eftersom torrvikten styr avgörande delar av behandlingsregimen. Huvudresultatet visade att vissa av deltagarna i studien inte har någon uppfattning om vad begreppet torrvikt är och vad det innebär. Andra deltagare uttryckte en känsla av utanförskap samt upplevde torrvikten som en börda i vardagslivet. Vissa av deltagarna kände sig mer delaktig i sin situation när de gjorde en del kontroller under behandlingen själv. I det kliniska arbetet har dialyssköterskan en viktig uppgift i att bistå patienten att uppnå förståelse för vilken central roll begreppet torrvikt har för dennes behandling. Vad begreppet står för utgör en barriär i kommunikationen mellan den dialysbehövande och dennes vårdgivare/sjuksköterska. Konklusionen i denna studie påvisar att det finns brister i kunskapsförmedlingen till dialyspatienter. Resultatet kan ha betydelse för fortsatt utveckling i den kliniska verksamheten.     Nyckelord: Torrvikt, undervisning, dialys. / Abstract The purpose of this study was to describe how haemodialysis patients perceive the concept of dry weight. The study used a descriptive design with a qualitative approach. Data was collected through interviews with open questions. Ten interviews were carried out with participants at a dialysis unit in central Sweden. Manifest content analysis was used to analyze the material. The analysis resulted in six categories: presentment, ignorance, burden, empowerment, insight and neglection. The concept of dry weight is essential in the implementation of an adequate and safe hemodialysis treatment, since the dry weight control crucial aspects of the treatment regimen. The main results showed that few of the participants in the study had no idea of what the concept of dry weight was and what it meant. Some of the participants expressed a sense of alienation and felt that dry weight was a burden in everyday life. A few of the participants felt more involved of their situation when they did some checks during treatment itself. In the clinical work has dialysis nurse an important role in assisting the patient to achieve understanding of the crucial role that the concepts of dry weight are on their treatment. What the concept stands for is a barrier in communication between the patient and his/hers caregiver/nurse. The conclusion of this study demonstrates that there are gaps in knowledge mediation to dialysis patients. Results may be important for further development in the clinical practice.       Keywords: Dry weight, education, dialysis.

Förorenat sediment är ett miljöproblem i Sverige. Detta sediment kan innehålla giftiga tungmetaller såsom Cu, Pb och Zn som kan skada människor och djur. Antropogena aktiviteter som industriutsläpp, jordbruk och felaktig hantering av avloppssystem är en betydande anledning till att detta förorenat sediment finns. Om förorenat sediment inte hanteras eller saneras på rätt sätt kan det leda till allvarliga miljöproblem och kan det dessutom maximera risken för spridning av föroreningar. Sanering av förorenat sediment kan utföras på många olika sätt, exempelvis uppgrävning, in situ behandling, kapsling, fysisk behandling eller fytoremediering. Fytoremediering är en hållbar miljöteknik som använder växter för att ta bort vissa föroreningar såsom tungmetaller från luft, vatten och mark och den är den metod som utforskas i den här studien med hjälp av energibioväxten Salix spp.   Syftet med den här studien är att bestämma möjligheten att använda bioenergiväxten Salix spp. i fytoremedieringstekniken för att utföra en hållbar sanering av förorenat muddrat sediment i Oskarshamn. I denna studie så användes 6 stycken proväxter Salix spp. varav 3 stycken provväxter i förorenade sediment och 3 stycken kontrollerade provväxter. Med hjälp av färsk-torrvikt, ”Net ackumuleringsfaktor”, ”Transferfaktor” och relevanta statistiska tester så har det visat sig att förorenat sediment kan spela en roll i en ökad biomassproduktion. Det har visat sig också att bioenergiväxten Salix spp. kan vara effektiv att sanera förorenat sediment som är muddrat från förorenade områden.