Sveriges och Norges geografiska landområde skiljs av riksgränsen. Riksgränsen är den längsta i Europa och avgränsar svensk och norsk lagstiftnings tillämpningsområde. Syftet med studien är att utreda vilken påverkan riksgränsen mellan Sverige och Norge har på samhällsbyggnadsprocessen i gränsnära områden. Detta görs genom att studera översynen av riksgränsen, gränsöverskridande byggnader och fastigheter med utfart över riksgränsen. Studien har genomförts med tre tillvägagångssätt i form av en studie av litteratur, intervjuer med sakkunniga och granskning av förrättningsakter. För studien av litteratur har relevant lagtext, förarbeten och doktrin studerats. Intervjuer med sakkunniga och granskning av förrättningsakter har genomförts för att samla in information som inte kunde inhämtas genom studien av litteratur. Riksgränsens sträckning regleras i svensk rätt av förordning om riksgränsen mellan Sverige och Norge (SFS 1989:809) och i norsk rätt av lov om grensetillsyn og grensekontroll av personer (LOV nr 8, 20/04/2018), som båda hänvisar till överenskommelser mellan länderna från år 1661 och 1751. Översyner av riksgränsen genomförs gemensamt av länderna i enlighet med nämnda överenskommelser. Uppförande av byggnader på riksgränsen sker genom samarbete mellan Sverige och Norge. En problematik med att uppföra byggnader på riksgränsen är att det tolkas strida mot bestämmelser i nämnda överenskommelser vilket gör att ett beslut om undantag från bestämmelserna måste ske.Vem som ska ta ett sådant beslut är inte självklart. Av de studerade fastigheterna vars utfart passerar riksgränsen är det ingen som har någon formell rätt till utfart. Fastigheternauppfyller kraven på lämplighet i 3 kap. fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988) såvida inter iksgränsen riskerar att stängas vilket var fallet under coronapandemin åren 2020-2022. Slutsatsen som kan dras är att den svenska lagstiftningen för riksgränsen behöver ses över eftersom det finns brister i vad som gäller för exempelvis uppförande av en byggnad på gränsen. Svensk och norsk lagstiftning är i många avseenden lik varandra vilket gör att samordning fungerar bra vid åtgärder inom samhällsbyggnadsprocessen i gränsnära områden. Däremot har stängningen av riksgränsen under pandemin medfört konsekvenser som gör att det finns anledning att ifrågasätta en alltför snäv samordning mellan länderna utan restriktioner. / The geographical land area of Sweden and Norway is separated by a national border. The national border is the longest in Europe and sets apart the Swedish and Norwegian area of aw. The aim of the study is to investigate the influence of the national border between Sweden and Norway on the process of urban management in border close areas. This is carried out by studying the border overhaul of the national border, cross-border buildings and property units whose property exit crosses the national border. The study has been made with three modes of procedure consisting of a study of literature,interviews with specialists and examination of cadastral dossiers. For the study of literature relevant text of law, legal preparatory work and doctrine has been studied. Interviews with specialists and examination of cadastral dossiers has been carried out to gather information which couldn’t be gathered by the study of literature.The extension of the national border is regulated in Swedish law in ordinance of the national border between Sweden and Norway (SFS 1989:809) and in Norwegian law in law of border supervision and border control of people (LOV nr 8, 20/04/2018), which both refers to agreements between the nations from 1661 and 1751. Overhauls of the national border are carried out jointly by the countries in accordance with the mentioned agreements. Construction of buildings on the national border takes place through cooperation between Sweden and Norway. A problem with construction of buildings onthe national border is that it is interpreted to be contrary to terms in the mentioned agreements, which means that an exception from the regulations must be made. Who should make such a decision isn’t obvious. Out of all the examined property units whose property exit crosses the national border, none of them have a legislated right to use the property exit. The property units fulfills the demands of adequacy regulated in the third chapter first article of the Swedish property formation act (SFS 1970:988) unless the national border isn’t threatened to close, which was the case during the covid pandemic 2020-2022. The conclusion that can be drawn is that the Swedish law for the national border needs to be reviewed because the law is lacking in what applies for example construction of a building on the border. Swedish and Norwegian laws are in many aspects alike which makes coordination between the countries function well for actions within the process of urban management in border close areas. However the closing of the national border due to the pandemic has caused consequences the law couldn’t foresee and a need for restrictions and regulations seem imminent

L'àmbit de la Tesi doctoral descansa en l'anàlisi de l'esperit i la praxis del procés prejudicial, centrant-lo en la fase final de l'anomenat procés, els efectes de la sentència del Tribunal de Justícia i la subsegüent aplicació per les jurisdiccions nacionals en la resolució del procés intern.La primera part de la Tesi doctoral (capítols I a III) s'ha centrat en l'estudi dels efectes jurídics de les sentències prejudicials d'interpretació, analitzant els tres principals temes que es susciten, a saber, els seus efectes jurídico-processals, els seus efectes jurídico-materials i la seva dimensió temporal.En la segona part (capítols IV a VII) es va emprendre el tema des del prisma diferent de les posisions de jurisdiccions nacionals davant les sentències perjudicials, el comportament del qual, acatant o incumplint-les, corrobora o nega de manera evident el que s'ha afirmat en els tres primers capítols. / El ámbito de la Tesis doctoral descansa en el análisis del espíritu y la praxis del proceso prejudicial, centrándolo en la fase final de dicho proceso, los efectos de la sentencia del Tribunal de Justicia y su subsiguiente aplicación por las jurisdicciones nacionales en la resolución del proceso interno.La primera parte de la Tesis doctoral (capítulos I a III) se ha centrado en el estudio de los efectos jurídicos de las sentencias prejudiciales de interpretación, analizando los tres principales temas que se suscitan, a saber, sus efectos jurídico-procesales, sus efectos jurídico-materiales y su dimensión temporal.En la segunda parte (capítulos IV a VII) se abordó el tema desde el prisma diferente de las posiciones de jurisdicciones nacionales ante las sentencias prejudiciales, cuyo comportamiento, acatando o incumpliéndolas, corrobora o niega de manera evidente lo afirmado en los tres primeros capítulos. / The Doctorship Thesis lies in the analysis the spirit and the practice of the preliminary process, focusing it in the final stage of such process, the effects of the Court of Justice sentence and their subsequent enforcement by the national jurisdictions in the internal process of the resolution.The first part (chapters I to III) has been focused in the study of the legal effects of the interpretative preliminary rulings, analysing the three main subjects that are issued, i.e., their juridical procedural effects, their juridical material effects and their temporary dimension.In the second part (chapters IV to VII) the issue was laid down from the different point of view, the positions kept by the national jurisdictions, which behaviour, accepting or refusing the preliminary ruling, acknowledges or denies in a clear way what it was assessed in the first three chapters.