Aim The purpose of this study is to, from a perspective of a PE teacher, look at how teachers of physical education in elementary school designs and assesses the teaching of swimming. The issues underlying the study are as follows: Which elements are included in the swimming education and how do teachers work with these operations? What does the PE teachers classify as swimming ability and what do teachers experience as obstacles for the students development of swimming ability? How do the PE teachers interpret the knowledge requirement in Lgr 11? Method The study is based on six interviews of qualitative nature, with PE teachers from various municipalities in the region of Mälardalen. Results The result yielded by the study is that the swimming classes can take different forms depending on whom the teacher is. Common to all the teachers in the study is that they teach emergency management and lifesaving. When it later comes to teaching how to swim and practice, the teachers who teach in the younger age groups work more concentrated and continuously with swimming, while the teachers who work with the older age groups just checks whether students can swim or not. Some teachers in this study assesses the ability to swim a little differently than others. Some follow the SLS's definition and others what the knowledge requirement in Lgr 11 says. The obstacles that teachers say they do encounter, regarding to the development of students swimming ability, says to be budget, scheduling and students' views on the body. The teachers in the study believe that it is difficult to grade the students in swimming because the knowledge requirement in grade 6 and in grade 9 are equal. And also that the curriculum grade level is the same for A, C and E. Conclusion This study shows that physical education teachers' swimming classes are different from one another. It may depend on what age group the teacher is teaching, how much experience in the profession the teacher has and educational background. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett idrottslärarperspektiv, titta på hur lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolan utformar och bedömer undervisningen i simning. De frågor som ligger till grund för studien är följande: Vilka moment ingår i simundervisningen och hur arbetar lärare med dessa moment? Vad bedömer idrottsläraren som simkunnighet och vilka hinder upplever lärare för att eleverna ska bli simkunniga? Hur tolkar idrottsläraren momentet simning i kunskapskravet i Lgr 11? Metod Undersökningen bygger på sex stycken intervjuer, av kvalitativ karaktär, med idrottslärare från olika kommuner i Mälarregionen. Resultat Det resultat som framkommit genom studien är att simundervisningen kan se olika ut, beroende på vilken lärare som undervisar. Gemensamt för lärarna i studien är att de undervisar i hantering av nödsituationer och livräddning. När det sedan kommer till siminlärning och träning arbetar de lärare som undervisar i de yngre åldrarna mer koncentrerat och kontinuerligt med detta, medan lärarna som arbetar med de äldre åldrarna bara kontrollerar om eleverna kan simma eller inte. Lärarna i studien bedömer simkunnighet lite olika. Några följer SLS:s definition och andra det som står i kunskapskravet i Lgr 11. De hinder som lärarna uppges mötas av är, när det gäller att få eleverna simkunniga, budget, schemaläggning och elevernas syn på kroppen. Lärarna i studien anser att det är svårt att bedöma eleverna i simning eftersom kunskapskravet är lika i åk 6 som i åk 9 samt att kunskapskravets betygsnivå är densamma för A, C och E. Slutsats Denna studie visar att idrott och hälsalärares simundervisning ser olika ut. Det kan bero på vilken åldersgrupp man undervisar, hur mycket erfarenhet läraren har samt utbildningsbakgrund. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014</p>