Chefer i den svenska Försvarsmakten ställs oftare än man kan tro inför situationer där ledning och ledarskap ställs på prov. Situationerna kan innefatta komplicerade eller komplexa problem och utmaningar. Dessa beslut kan i sin tur få allvarliga konsekvenser och kan behöva fattas i en situation där högre chef inte har möjlighet att stödja fullt ut.  Enligt Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin leds svenska förband med uppdragstaktik. Filosofin är väl utvecklad och undersökt inom markdomänen men mindre studerad vid ledningen av flygförband. Syftet med den här studien är att skapa förståelse för ledning av flygförband genom att undersöka ledningssituationen vid det taktiska transportflyget, med evakueringen från Kabul som ett fall och tillika avgränsning.  I verksamheten som fallstudien bygger på, finns ett stort mått av kollektivt beslutsfattande och grupptänkande i den dagliga verksamheten. Ledaren och följaren kommer varandra nära och relationen präglas av kännedom om värderingar och förtroende. Verksamhetens natur skapar en situation där författaren anar att ledarskapet bygger på andra faktorer än de som Försvarsmaktens ledningsfilosofi beskriver, personalen är i stor utsträckning självtänkande och kreativa med stor erfarenhet. Situationen ställer stora krav på ledarskapet, men kanske ännu större krav på följarskapet.

Försvarsmakten genomgår, sedan snart tio år tillbaka, en transformering mot ett insatsförsvar med ökad försvarsförmåga. Behovet av luftburen taktisk transport har i denna transformering blivit alltmer betydelsefullt, främst vid internationella insatser. Författaren ställer sig dock frågan hur den taktiska luftburna transporten är tänkt att användas vid nationella insatser. Syftet med uppsatsen är således att utifrån Försvarsmaktens doktriner, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för luftoperationer, undersöka om den resurs som det taktiska transportflyget utgör i det framtida användbara försvaret vid nationella insatser är att anse som kritisk. För att svara på syftet analyseras hur det användbara försvaret är tänkt att nyttjas vid nationella insatser, vilka målsättningar som finns för det taktiska transportflyget samt hur denna förmåga ser ut i dagsläget. Författaren använder sig sedan av de teorier som hämtats från doktrinerna för att analysera hur taktisk luftburen transport kan kopplas samman med den nya insatsorganisationen. Det genomförs även en jämförelse mellan de målsättningar som finns för den taktiska luftburna transporten med situationen i dagsläget i syfte att analysera hur framtiden kommer att se ut. Slutsatsen är att det taktiska transportflyget är av vikt men att det ej utgör en kritisk resurs i det användbara försvaret vid nationella insatser. Författaren gör även bedömningen att tillgängligheten på de flygplan som används för luftburen taktisk transport kommer att vara betydligt lägre än vad som planerats. / The Swedish Armed Forces is, since approximately ten years back, experiencing a transformation towards an improved defence capability. The importance of tactical air transport has within this transformation become of greater importance, especially concerning international operations. The author is, however, curios about how tactical air transport is to be implemented within domestic operations. Hence the purpose of the essay is to analyze, with the help of the two doctrines: Militärstrategisk doktrin and Doktrin för luftoperationer, if the resource that the tactical air transport constitutes to the new Swedish Armed Forces is to be seen as a crucial one within domestic operations? To answer the purpose the author analyzes how the new Swedish Armed Forces is intended to operate when it comes to domestic operations, what goals are set up for the tactical air transport and what the situation is like at the moment. The author then uses the theories described in the military doctrines to analyze how tactical air transport can be linked to the new Swedish Armed Forces .There is also a comparison made between the current state of the tactical air transport and the goals set up within the new organisation with the purpose of analyzing what the future might look like. The conclusion is reached that tactical air transport is of great importance to the new Swedish Armed Forces but that it is not to be seen as a crucial resource. The author also predicts that the availability of the aircraft fleet used for tactical air transport will be lower then planned.