Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker. As the theoretical background we both apply a general sociocultural perspective as defined by Leontiev, which is supplemented by a motivational and emotional perspective from Illeris three dimensions of learning. The study is based on semi-structured interviews from seven respondents in the public sector. The data that is presented is to be viewed as having qualitative potential, and should be read with that in mind. The results from the study points at several problematic areas where pre-school teachers claim the training to be of lackluster standards. One common theme that can be noticed from most respondents is that different workgroups experience different problems and different advantages. Despite this there are two main areas that heavily affects some situations - the leadership and the degree of individual adaptation. / Svenska förskollärare befinner sig mitt i en debatt kring skolkompetens som idag kritiseras av massmedier. Kompetensutvecklingen som bedrivs existerar idag som ett kraftfullt verktyg för att förbättra såväl organisationen som de människor som arbetar där. Studien ämnar belysa hur denna kompetensutveckling faktiskt går till och vilka åsikter förskollärare har kring den. Tidigare forskning i ämnet fokuserar främst på vilka typer av metoder för kompetensutveckling som existerar ur ett chefsperspektiv. Vi ämnar istället att skifta detta fokus till den individuella arbetstagaren. Som teoretisk bakgrund applicerar vi dels ett allmänt sociokulturellt perspektiv som definierat av Leontiev, vilket kompletteras med ett drivkrafts- och emotionsperspektiv från Illeris tre dimensioner av lärande. Studien är utförd via semistrukturerade intervjuer om sju respondenter i den offentliga sektorn. Den data som presenteras anser vi ha kvalitativ potential och bör därmed tolkas med det som bakgrund. Resultatet pekar på olika problemområden där förskollärare anser kompetensutvecklingen vara bristfällig, men ett gemensamt tema via samtliga respondenter är att olika arbetsgrupper upplever olika problem och olika fördelar. Trots detta existerar det två huvudsakliga faktorer som kraftigt påverkar samtliga situationer, ledarskapet och graden av individuell anpassning.