Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjeavdelningens utredningsenhet förhåller sig till situationer av hot och våld på arbetsplatsen och även till det förebyggande arbete som bedrivs för att undgå att hotfulla situationer uppstår. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av fem intervjuer. I intervjuerna sökte vi svar på frågeställningen: Vilka kunskaper om åtgärder har socialsekreterarna fått, om hur de ska agera utifall hot och våld uppstår i möten med klienter på arbetsplatsen? Vilka strategier använder socialsekreterarna sig av för att inte hotfulla och våldsamma situationer ska uppstå i möten med klienter? Det insamlande materialet har bearbetats genom inspiration utifrån en hermeneutisk ansats och analyserats utifrån KASAMteorin och de teoretiska begreppen mentalisering, organisationskultur samt coping. Studiens resultat visar att det förekommer få hotfulla situationer inom familjeavdelningens utredningsenhet. Det kan istället handla om kränkningar via telefon och mejl. Det framkommer att socialsekreterarna har en medvetenhet genom att de förbereder sig inför möten med klienter för att försöka sätta sig in i hur klienten kommer att uppleva mötet. Samtliga betonar vikten av att bemöta klienten med respekt. Resultatet visar även att intervjupersonerna anser att det finns ett bra stöd hos kollegor och chefer. Dock saknar de en bredare utbildning kring hur de ska agera om hot eller om en våldsam situation uppstår. Majoriteten av intervjupersonerna ansåg att ålder och arbetslivserfarenhet kan vara av betydelse för hur man upplever om man är med om otillåten påverkan. Det framkommer av intervjupersonerna att arbetslivserfarenhet är något som påverkar vilka försiktighetsåtgärder de tar i sitt privatliv, för att privatlivet inte ska påverkas av ens yrkesval. Just erfarenheten kan påverka att de upplever vissa situationer som mindre hotfulla. Även socialsekreterarnas ökade kunskaper påverkar hur de agerar i situationer som präglas av hot och våld. De får en viss acceptans för vilken situation klienten befinner sig i. / The aim of this study was to examine how social work professionals in child protection relate to situations of client related threats and violence, in the workplace, and also how they reason about the preventive work, in order to avoid threatening situations. In order to achieve the purpose, we used a qualitative approach, consisting of five individual interviews. In our semistructured interviews we looked for answers to the following questions: What knowledges about work-related measures did the social work professionals receive, on how to act when threats and violence arise in meetings with clients in the workplace? What strategies do the social work professionals use to avoid threatening or violent situations that can arise in meetings with their clients? We have, throughout our research process, been inspired by the hermeneutic method. The analysis was based upon Antonovskys KASAM (sense of coherence)-theory and theoretical concepts of mentalization, organizational culture and coping. The results show that only a few threatening situations occurred in the physical workplace of the five social work professionals. More common were threats expressed by phone and email. It appears that social workers have an awareness, preparing for meetings with clients to try to understand how the client will experience the meeting. All stresses the importance of responding to client with respect. The results also show that the interviewees believe that they receive good social support from colleagues and managers; they do, however, lack a broader perspective of education on how to act during threatening or violent situations. Majority of the interviewees felt that age and professional experience can be of importance in the interpretation of the situation. It is found by the interviewees that the work experience is something that affects what precautions they take in their private life, to private life should not be affected by one's choice of profession. They meant that these factors can affect the experience of threats and violence and how one interprets situations of violence and threats. The interviewees mentioned that they feel more confident in how to act when they need to diffuse a violent situation. They also meant that, as social work professionals working in child protection, you get a certain acceptance of the different kinds of situations your clients live through, the older you get.