Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten. Genusteori med ett intersektionellt perspektiv har verkat som teoretiskt redskap för att analysera resultatet. Intervjupersonerna i fråga arbetar inom Kriminalvården med ett av frivårdens behandlingsprogram vars målgrupp är män som blivit dömda för sexualbrott. Resultatet visade sig gå emot mycket av den tidigare forskningen utförd inom ämnesområdet klientrelaterat våld och trygghet. Personalen som intervjuats upplever sig ha ett stort utrymme och känner trygghet i sin roll som yrkesutövande programledare. Däremot framgår att programledarna besitter en ständig riskmedvetenhet som tar sig uttryck genom anpassningar i vardagen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tågvärdars upplevda otrygghet och utsatthet för hot och våld. Genom en enkätstudie bland tågvärdar på Arriva Tåg AB som bemannar Pågatågen undersöktes deras nivå av trygghet samt om den varierar beroende på tid och geografisk plats. Även utsatthet för hot och våld undersöks. Resultatet visar att majoriteten av tågvärdarna känner sig trygga på sin arbetsplats, men att tidigare utsatthet för hot och våld var en faktor som kunde predicera vilka respondenter som kände sig otrygga. Det fanns även samband mellan kön och utsatthet, då män var mer utsatta för hot och våld jämfört med kvinnor. Resultaten jämförs med den tidigare forskning som finns gällande tågvärdar samt klientrelaterat våld. Resultaten i den genomförda studien jämförs även med en tidigare studie som gjort på Arriva Tåg AB 2010. / The purpose of this paper is to examine train attendants perceived fear of crime and exposure to threats and violence. With a questionnaire survey among the train attendants at Arriva Tåg AB manning Pågatågen, their fear of crime was examined, and if it varies depending on time and geographic location. Their exposure of threats and violence is also examined. The results show that the majority of train attendants feel safe in their workplace, but that previous exposure to threats and violence was a factor that could predict which respondents felt insecure. There was also a relationship between gender and exposure, since men were more exposed to threats and violence than women. The results are compared with the previous research that is applicable on train attendants and client related violence. The results of the current study were also compared with a previous study done on Arriva Tåg AB in 2010.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjeavdelningens utredningsenhet förhåller sig till situationer av hot och våld på arbetsplatsen och även till det förebyggande arbete som bedrivs för att undgå att hotfulla situationer uppstår. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av fem intervjuer. I intervjuerna sökte vi svar på frågeställningen: Vilka kunskaper om åtgärder har socialsekreterarna fått, om hur de ska agera utifall hot och våld uppstår i möten med klienter på arbetsplatsen? Vilka strategier använder socialsekreterarna sig av för att inte hotfulla och våldsamma situationer ska uppstå i möten med klienter? Det insamlande materialet har bearbetats genom inspiration utifrån en hermeneutisk ansats och analyserats utifrån KASAMteorin och de teoretiska begreppen mentalisering, organisationskultur samt coping. Studiens resultat visar att det förekommer få hotfulla situationer inom familjeavdelningens utredningsenhet. Det kan istället handla om kränkningar via telefon och mejl. Det framkommer att socialsekreterarna har en medvetenhet genom att de förbereder sig inför möten med klienter för att försöka sätta sig in i hur klienten kommer att uppleva mötet. Samtliga betonar vikten av att bemöta klienten med respekt. Resultatet visar även att intervjupersonerna anser att det finns ett bra stöd hos kollegor och chefer. Dock saknar de en bredare utbildning kring hur de ska agera om hot eller om en våldsam situation uppstår. Majoriteten av intervjupersonerna ansåg att ålder och arbetslivserfarenhet kan vara av betydelse för hur man upplever om man är med om otillåten påverkan. Det framkommer av intervjupersonerna att arbetslivserfarenhet är något som påverkar vilka försiktighetsåtgärder de tar i sitt privatliv, för att privatlivet inte ska påverkas av ens yrkesval. Just erfarenheten kan påverka att de upplever vissa situationer som mindre hotfulla. Även socialsekreterarnas ökade kunskaper påverkar hur de agerar i situationer som präglas av hot och våld. De får en viss acceptans för vilken situation klienten befinner sig i. / The aim of this study was to examine how social work professionals in child protection relate to situations of client related threats and violence, in the workplace, and also how they reason about the preventive work, in order to avoid threatening situations. In order to achieve the purpose, we used a qualitative approach, consisting of five individual interviews. In our semistructured interviews we looked for answers to the following questions: What knowledges about work-related measures did the social work professionals receive, on how to act when threats and violence arise in meetings with clients in the workplace? What strategies do the social work professionals use to avoid threatening or violent situations that can arise in meetings with their clients? We have, throughout our research process, been inspired by the hermeneutic method. The analysis was based upon Antonovskys KASAM (sense of coherence)-theory and theoretical concepts of mentalization, organizational culture and coping. The results show that only a few threatening situations occurred in the physical workplace of the five social work professionals. More common were threats expressed by phone and email. It appears that social workers have an awareness, preparing for meetings with clients to try to understand how the client will experience the meeting. All stresses the importance of responding to client with respect. The results also show that the interviewees believe that they receive good social support from colleagues and managers; they do, however, lack a broader perspective of education on how to act during threatening or violent situations. Majority of the interviewees felt that age and professional experience can be of importance in the interpretation of the situation. It is found by the interviewees that the work experience is something that affects what precautions they take in their private life, to private life should not be affected by one's choice of profession. They meant that these factors can affect the experience of threats and violence and how one interprets situations of violence and threats. The interviewees mentioned that they feel more confident in how to act when they need to diffuse a violent situation. They also meant that, as social work professionals working in child protection, you get a certain acceptance of the different kinds of situations your clients live through, the older you get.

The aim of this qualitative interview study is to describe and analyze social workers experiences of the measures to prevent client related violence in the Swedish child welfare with focus on protection of personal data as a specific preventive measure of client related violence. Data from six social workers was analyzed by means of a thematic analysis: The research show that the social workers experienced occurrence of client related violence in the Swedish child welfare is low due to defaulted definition, tolerance, and normalization of client related violence in the organizational culture. The measures to prevent client related violence is based on governmental routines and guidelines as well as the social workers' own knowledge about and ability to manage violence. An overall conclusion of the study is that social workers find their name as a central part of their profession. As a result of this, the study shows that the specific preventive measure protection of personal data is problematic partly due to the risk to impede the relationship with clients’ and partly due to the risk of disregarding clients’ right to legal certainty. Consequently, there is a need for other preventive measures.

This qualitative study's aim is to understand how social workers in child care protective services handle client initiated violence. The aim is also to explore the social workers' experiences of their managment's support regarding client initiated violence. Data from seven social workers have been analyzed using the theory about coping by Lazarus and Folkman (1984). This studys' result show that social workers can experience negative feelings when exposed to client initiated violence. Some social workers cope with these feelings by using emotion-focused coping strategies such a distancing, avoidant behavior, understanding, empathic approach or trying to see the situation through the eyes of the client. The results also show that social workers also use problerm-focused coping strategies in theratening or violent situations. This can entail self-reflection, erasing personal data from the internet, clear communication, support from colleauges or managers, participating in supervision and learning to set limits. Sometimes the social workers used both emotions-focused and problem-focused coping strategies at the same time. Furthermore the social workers' experiences of their managments' support and preventive work was mainly positive but some claim that the preventive work could improve to increase work saftey and well being among the social workers.