Background:  Existing research shows that both biological and social factors contribute to early language development. Reading out loud and active interplay with infants and toddlers have been highlighted as positive factors for development of understanding and vocabulary. The preschool functions as an equalizing environment, as it provides equal opportunities for children with various life conditions to develop their language skills. However, there are notable differences in language development in children from homes with low and high income and education levels, respectively. The Språkstegen project has therefore been implemented as an intervention. The basic idea of Språkstegen is that the child service nurses, who conduct the home visits at month 8, introduce a book gift, which is read aloud for the child in active interplay. The nurses also provide parents with tools and information to support the activity. Aims: The aim is to understand child service nurses’ experiences of participating in a project that seeks to improve the language development of infants and toddlers. Method: Data collection has been conducted through semi-structured interviews of child service nurses. The collected data have been transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis. The collection was delimited to public and private health care facilities in Blekinge county, Sweden. Results: The respondents are positive towards Språkstegen as intervention. They report that parents and children are satisfied, and that parents are inspired by the possibilities with early reading and the tools available for stimulating interplay during reading. Conclusions: Språkstegen makes it possible to reach more parents and provide knowledge and tips to support early language development through active interplay and reading aloud. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat att det finns både biologiska och sociala faktorer som påverkar små barns språkutveckling. Högläsning och aktivt samspel med barn från tidig ålder har lyfts upp som en positiv faktor både för språkförståelse och ordförråd. Förskolan fungerar som en utjämnande verksamhet, då barn från med olika livsvillkor ges lika möjlighet att utveckla sitt språk. Det finns dock tydliga skillnader avseende språkutvecklingen mellan barn från hem med hög respektive låg utbildningsnivå och ekonomisk status. Projektet Språkstegen har därför lanserats som en intervention. Språkstegens grundläggande idé är att BHV-sjuksköterskorna som utför hembesöket och barnets åttamånaderskontroll också introducerar en bok. Under besöket läser BHV-sjuksköterskan bokgåvan högt för barnet och samtalar också med föräldrarna om läsningens och det aktiva samspelets betydelse. Syfte: Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att medverka i ett projekt med avsikten att förbättra språkutvecklingen hos små barn. Metod: Datainsamling har utförts via semistrukturerade intervjuer av BHV-sjuksköterskor. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och har därefter analyserats med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen begränsades till offentliga och privata vårdcentraler i Blekinge län. Resultat: Respondenterna är positiva till Språkstegen som intervention och rapporterar att föräldrar och barn är nöjda samt att många blivit inspirerade av möjligheterna med tidig läsning och verktygen för att förbättra samspelet med barnet under läsning. Slutsats: Språkstegen gör det möjligt att nå fler föräldrar och ge dem kunskap och tips för att stötta barnens språkutveckling genom interaktiv högläsning. Projektet bidrar också till att ge föräldrarna en bättre förståelse för vikten av samspel med barnet genom högläsning.

This qualitative study's aim is to understand how social workers in child care protective services handle client initiated violence. The aim is also to explore the social workers' experiences of their managment's support regarding client initiated violence. Data from seven social workers have been analyzed using the theory about coping by Lazarus and Folkman (1984). This studys' result show that social workers can experience negative feelings when exposed to client initiated violence. Some social workers cope with these feelings by using emotion-focused coping strategies such a distancing, avoidant behavior, understanding, empathic approach or trying to see the situation through the eyes of the client. The results also show that social workers also use problerm-focused coping strategies in theratening or violent situations. This can entail self-reflection, erasing personal data from the internet, clear communication, support from colleauges or managers, participating in supervision and learning to set limits. Sometimes the social workers used both emotions-focused and problem-focused coping strategies at the same time. Furthermore the social workers' experiences of their managments' support and preventive work was mainly positive but some claim that the preventive work could improve to increase work saftey and well being among the social workers.