En stoisk livsstilstrend fick svensk mediauppmärksamhet år 2019, vilket har medfört flera nya hälso - och livsstilsgurus, flera påståenden hur man bör leva sitt liv, vilka beteenden som är avsevärda, vad som anses hälsosamt, och ansatser om vilka typer av personer anses vara experter om livsstilen. Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur stoicism och de personer som anses vara stoiker konstrueras språkligt i tidningen DN (Dagens Nyheter). I konstruktionerna har undersökts närmare vilka värden och värderings framställs, samt vilka ojämna maktförhållanden och diskrimineringar potentiellt formas mot sociala grupper. Materialet som analyserats är två artiklar vilka delar den stoiska trenden som huvudämne, för att kunna göra enkompletterande analys av hur ämnet omskrivs. Metodologiskt har först gjorts en appraisal-analys för attidentifiera olika värden och värderingar som förekommer på textuell nivå, som sedan kombineras meden kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella modell för att avtäcka eventuella makt asymmetrier. I texterna kunde särskilt en hälso- och livsstilsdiskurs identifieras. Den stoiska trenden konstrueras som en livsstil vilket upphöjs med hjälp av framförallt intensifierande adjektiv till ett ideal, tillsammans med dess företrädare vilka positioneras som gurus och hälsoexperter. Det framkom en homogen representation av dessa experter som män, där kvinnor utesluts. Resultatet visar även på att att hälso- och livsstilsdiskurserna kunde var moraliserande, med potential att utesluta individer från socialt utsatta grupper.