Diss. Örebro : Örebro universitet, 2005.

<p>1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846. För att få ett så brett perspektiv som möjligt granskades dels Norrköpingsbornas involverande och deras tankar om Karl XIV Johan och statyn och dels kritikernas synpunkter om kungen, statyn och staden Norrköping.</p><p>Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en studie av ett monument inte kan avskiljas till en undersökning av bara monumentet vilket i sig inte är det minnesvärda, utan mer en hänvisning till en historia. Till följd därav måste undersökningen inkludera det som inträffade före, under och efter invigningen. Det undersökta källmaterialet består av brev, handlingar, tidningsartiklar och historisk litteratur.</p><p>Undersökningen kom till slutsatsen att avsikten med att resa en staty till Karl XIV Johans ära, inte bara var för att visa sin tacksamhet, utan syftet var även att försöka övertyga kungens efterträdare, Oskar I, att fortsätta sin fars politik som gynnade staden Norrköping, särskilt tullpolitiken.</p>

1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846. För att få ett så brett perspektiv som möjligt granskades dels Norrköpingsbornas involverande och deras tankar om Karl XIV Johan och statyn och dels kritikernas synpunkter om kungen, statyn och staden Norrköping. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en studie av ett monument inte kan avskiljas till en undersökning av bara monumentet vilket i sig inte är det minnesvärda, utan mer en hänvisning till en historia. Till följd därav måste undersökningen inkludera det som inträffade före, under och efter invigningen. Det undersökta källmaterialet består av brev, handlingar, tidningsartiklar och historisk litteratur. Undersökningen kom till slutsatsen att avsikten med att resa en staty till Karl XIV Johans ära, inte bara var för att visa sin tacksamhet, utan syftet var även att försöka övertyga kungens efterträdare, Oskar I, att fortsätta sin fars politik som gynnade staden Norrköping, särskilt tullpolitiken.