Tvåvägsautentisering är en teknik som möjliggör användning av tjänster säkrare genom att addera ett extra lager av säkerhet. Ämnet är ett högst relevant område att studera då användningen av datorer och mobila enheter ständigt ökar. Informationen sprids över fler enheter och fler attackytor skapas. Denna studie undersöker användningen, attityden och kunskapen inom ämnet tvåvägsautentisering bland tekniskt studerande ungdomar. Utifrån en konceptuell modell täcks alla aktiviteter som anses vara relevanta inom ämnet tvåvägsautentisering bland ungdomar. En enkätundersökning står till grund för insamling av data från samtliga ungdomar som studerar på IT-gymnasiet i Skövde. Studien framhåller en verklighetsbild av hur användningen ser ut bland ungdomar idag. Resultatet av studien tyder på att det finns en väldigt stor spridning inom populationen med avseende på de faktorer som undersöks med hjälp av temporal motivation theory. Det visar även att ungdomar inte använder tvåvägsautentisering i den mån de borde. Framtida arbete kan studera ett mindre urval och istället analysera mer djupgående kring varför användningen ser ut som den gör.

Sverige har legat i framkant med elektronisk identifikation speciellt med BankID som hade cirka 8 miljoner användare 2019. Eftersom BankID är så pass vanligt och uppfyller en god säkerhet, använder vissa kommuner det för deras verksamheter. Att använda BankID som e-legitimation i tjänsten har diskuterats länge och lett en del motstånd från personalen. Syftet med den här studien är att undersöka hur Skaraborgs kommuner använder sig utav privata e-legitimationer. Studien tar upp vilka system privata e-legitimationer används till, varför kommuner har valt det och eventuella problem de stött på. Insamling av data kommer ske med intervjuer som utförs med de ansvariga personer hos kommunerna. Resultatet visar att kommunerna använder privata e-legitimationer som BankID till många olika system, men fanns inget tydligt mönster för vilka system och tjänster det används till. Kommunernas motivering för att använda mobila BankID var dels av ekonomiska skäl där kommunen var tvungen att hålla en budget, samt praktiska skäl då många redan har mobila BankID, vilket underlättade deras implementation. Majoriteten av kommunerna ansåg att använda privata mobila BankID i tjänst inte nödvändigtvis är något negativ eftersom det uppfyller de säkerhetskrav som ställs och är en befintlig lösning som de anställda använder. Resultatet visar även att det finns en del motstånd från personalen vilket har hindrat implementationen för kommuner. I de fall personal inte går med på att använda sitt privata mobila BankID hade de flesta kommuner en alternativ lösning. / Sweden has been at the forefront of electronic identification, especially with BankID, which had approximately 8 million users in 2019. Because mobile BankID is so common and meets good security, some municipalities have used it to identify their employees. Using BankID as e-identification in the workplace has been discussed for a long time and has led to some opposition from employees.The purpose of this study is to investigate how Skaraborg's municipalities use private e-identifications.The study addresses which systems private e-identification is used for, why municipalities have chosen it and any problems they have encountered. The data will be collected through interviews with the responsible employees at the municipalities. The results show that the municipalities use private e-identifications like BankID for many different systems and did not show a clear pattern for which system it was used for. The municipalities'reasoning for using mobile BankID was that partly for financial reasons where the municipality had to follow a budget and practical reasons as many already have mobile BankID, which facilitated their implementation. The majority of the municipalities considered that using private mobile BankID in the workplace is not necessarily something negative as it meets the security requirements set and is easilyaccessíble. The results also show that the employees were against the use of BankID as a identification, which has hindered implementation for municipalities. In cases where staff do not agree to use their private mobile BankID, most municipalities had an alternative solution.