Bakgrund: Under de två senaste decennierna har efterfrågan på hållbarhetsinformation ökat vilket har lett till införandet av tvingande reglering på hållbarhetsrapportering, exempelvis genom Direktiv 2014/95/EU. Till följd av tvingande hållbarhetsrapportering måste företag implementera hållbarhetsstyrning för att efterleva kraven på hållbarhetsrapportering.  Syfte: Syftet med studien är att förklara hur hållbarhetsstyrning i företag har påverkats till följd av tvingande reglering på hållbarhetsrapportering och hur hållbarhetsstyrning har påverkat rapporteringskvaliteten på hållbarhetsinformation. Metod: En kvantitativ metod genom innehållsanalys och kvasiexperiment ligger till grund för studien. Innehållsanalysen genomförs på tio svenska börsnoterade företags års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåren 2013–2022.  Resultat: Resultatet visar att tvingande reglering har ett positivt samband med hållbarhetsstyrning. Kulturella-, administrativa- och cybernetiska kontroller har haft störst ökning till följd av tvingande reglering. Vidare förekommer ett positivt samband mellan hållbarhetsstyrning och rapporteringskvalitet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen om sambandet mellan hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering. Vidare bidrar studien med metodologiskt bidrag genom ett konstruerat hållbarhetsstyrningsindex. / Background: Increasing demand for sustainability information during the last two decades has led to enactment of mandatory sustainability reporting, for example through Directive 2014/95/EU. As a result of mandatory sustainability reporting, companies must integrate sustainability management control systems to comply with reporting requirements.  Purpose: The purpose of this paper is to explain how sustainability management has been affected due to mandatory reporting on sustainability and how sustainability management has affected the quality of sustainability reporting. Research method: The study applies a quantitative method through content analysis and quasi-experiments. The content analysis is carried out on ten Swedish listed companies’ annual- and sustainability reports for the fiscal years 2013-2022. Results: The result shows that mandatory regulation has a positive relationship with sustainability management. Cultural-, administrative- and cybernetic controls have had the greatest increase due to mandatory regulation. Furthermore, there is a positive relationship between sustainability management and reporting quality.  Contributions: This study contributes to the literature on the relationship between sustainability management and sustainability reporting. It also makes a methodological contribution through a constructed sustainability management control index.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida skuldsättningsgrad, storlek och branschtillhörighet kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Metod: Vi tillämpar enpositivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod med en longitudinell design tillämpats. Vi har genomfört en innehållsanalys på 1 730 svenska företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter för åren 2016 och 2017. Utifrån tidigare forskning och teorier har hypoteser bildats och testats med hjälp av en logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att vid tvingande reglering om hållbarhetsrapportering tenderar företagen att följa regleringen. Vi kan även visa att granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna har förändrats efter införandet av den tvingande regleringen. Andelen hållbarhetsrapporter som genomgått en utökad granskning har minskat efter införandet av den tvingande regleringen. Vårt resultat visar även att det saknas signifikanta samband när det gäller granskningsnivå.  Examensarbetets bidrag: Studien kan bidra till både teoretisk och praktiskt. Det teoretiska bidraget kan hänföras till regelefterlevnaden, att de svenska företagen som omfattas av regleringen tenderar att följa regleringen, och således visar på en hög regelefterlevnad av regleringen om hållbarhetsrapportering. Det praktiska bidraget är att företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall användas. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vår studie enbart mätt utfallet av regleringen före och direkt efter införandet av regleringen finns det ett behov att se om tiden kommer att påverka till en ökning bland företagen att följa regleringen. Vidare forskning skulle även kunna använda andra oberoende faktorer för att försöka förklara företagets val av granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of review of sustainability reports has changed due to mandatory regulation, namely the reform of the Swedish årsredovisningslagen 2016. The study also seeks answers to whether industry affiliation, size and leverage can explain the level of review of sustainability reports. Method: We apply a positivistic research philosophy with a deductive approach. To answer the purpose of the study, a quantitative method with a longitudinal design has been applied. We have conducted a content analysis of 1730 Swedish companies' annual reports and sustainability reports for the years 2016 and 2017. Based on previous research and theories, hypotheses have been formed and tested using a logistic regression analysis. Results & conclusion: The result of the study shows that in the case of mandatory regulation of sustainability reporting, the companies tend to comply with the law. We can also show that the level of review on the sustainability reports has changed after the introduction of the mandatory regulation. The proportion of sustainability reports that have undergone an extended review has decreased after the introduction of the mandatory regulation. Our results also show that there is no significant connection with the level of scrutiny.  Contribution of the thesis: The study can contribute both theoretically and practically. The theoretical contribution can be attributed to the regulatory compliance, that the Swedish companies covered by the regulation follow the regulation, and thus show a high regulatory compliance with the regulation on sustainability reporting. The practical contribution is that the management who is responsible for the review of the sustainability report can make use of our study in the decision-making on which level of examination is to be used.  Suggestions for future research: Since our study only measured the outcome of the regulation before and immediately after the introduction of the regulation, there is a need to see if the time will affect an increase among the companies to follow the regulation. Further research could also use other independent factors to try to explain the company's choice of audit level to the sustainability reports.