• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Underjordsförvar av flygaska

Westmar, Olle January 2012 (has links)
Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgåtts för att hitta användningsområden men det vanligaste är att den deponeras. Flygaskan från avfallsförbränning innehåller höga halter av tungmetaller och salter och är miljöfarlig. Ett sätt att använda flygaskan är genom utfyllning av hålrum såsom gruvor eller oljelagringsrum som ej används. Detta innebär alltså att flygaskan nyttogörs och kan ses som en resurs istället för ett bekymmer. I grunden är det dock en typ av deponering.   Skall den deponeras finns det en rad säkerhetsrisker som måste gås igenom. Om inte hanteringen och deponeringen av askan kan göras helt sluten utan spill bör den förbehandlas. Ett vanligt förbehandlingssteg är inkapsling i cement. På Händelöverket i Norrköping finns det flera oljelagringsrum som tidigare var fyllda med olja men som idag används för just underjordsförvaring av flygaskor. Dessa rum har genomgått miljödomsbeslut där det ställs upp många krav på hur säkerheten skall gå till i rummen. En viktig parameter är hur det säkerställs att vätgashalten ej blir för hög då det råder en explosionsrisk om så är fallet. Underjordsdeponeringen av flygaska kan liknas den deponering som sker för kärnavfall, framförallt för låg- medelaktivt kärnavfall. Säkerhetsmetodiken som tagits fram av SKB bör kunnas anpassas för att göra det enklare att konstruera nya underjordsförvar för flygaskan. Ekonomiskt sätt är det betydligt billigare att använda befintliga bergrum och sedan preparera dem för förvaring jämfört med att konstruera helt nya förvar. Grovt uppskattat skulle kostnaden att bygga nytt underjordsförvar kosta ca 608 kr/m3 och för att rehabilitera en befintligt oljelagringsrum 45 kr/m3. Fördelen kan dock vara att vid ny byggnation av förvar kan lokaliseringen bestämmas och en placering nära hav är fördelaktigt då utlakningen av salter ej blir särskilt påverkande.

Page generated in 0.3034 seconds