Studiens syfte är att studera lärare i fritidshems undervisningshandlingar för att förstå deras undervisningskunskap. I analysen av lärare i fritidshems undervisningshandlingar studeras hur undervisningssituationer kan initieras och hur lärare transformerar ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kontextuell kunskap till undervisningshandlingar. Genom analysen av undervisningshandlingarna kan undervisningskunskap förstås. För att kunna identifiera lärare i fritidshems undervisningshandlingar används det teoretiska ramverket och analysverktyget Pedagogical Content Knowledge i studien (Shulman, 1986; 1987). När lärare i fritidshems handlingar innehåller kunskapskategorierna ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kontextuell kunskap, analyseras de som undervisningshandlingar. Analysen av undervisningshandlingarna visar lärares undervisningskunskap. Observationer har varit den huvudsakliga materialinsamlingsmetoden i studien, både observationer dokumenterade via fältanteckningar och video. Tre lärare i fritidshem från tre olika fritidshem och skolor har deltagit i observationerna. Analysen av resultaten visar att lärarna i fritidshem i de utvalda observerade sekvenserna använder undervisningshandlingarna talhandlingar, praktiska och utforskande handlingar, demonstrationer och medskapande handlingar. Den undervisningskunskap som analysen synliggör påvisar att lärarna i fritidshem har kunskap om att bedriva undervisning som är förplanerad, lärarinitierad och barninitierad samt att undervisningssituationer som påbörjas med en initieringsform kan förändras till en annan. Lärare i fritidshem kan ses möjliggöra för barns delaktighet och aktörskap i sin undervisning eller styra undervisningen utifrån sin planering där barns delaktighet blir begränsad i undervisningssituationen. Lärare i fritidshems undervisningskunskap kan utifrån analysen även ses innehålla: en handlingsberedskap att se undervisningsmöjligheter i den omedelbara situationen i interaktion med barn, en anpassning av undervisning utifrån barns förståelse av den, en samtidighet att använda flera olika undervisningshandlingar samtidigt och en kunskap om organisering av undervisning för barns delaktighet och aktörskap där läraren intar olika positioner genom att styra, lyssna och agera på barns handlingar samt vara medskapare i undervisningen. / The aim of this study is to investigate school-age educare teachers’ teaching actions with the purpose of understanding their pedagogical content knowledge. The analysis looks at how teaching situations can be initiated and how teachers transform subject matter knowledge, pedagogical knowledge, and contextual knowledge into teaching actions. Through the analysis of the teaching actions, pedagogical content knowledge can be understood. Pedagogical Content Knowledge is the theoretical framework and tool used for the identification and analysis of teaching actions (Shulman, 1986; 1987). A teaching action is defined as an action in which all three knowledge categories, namely subject matter knowledge, pedagogical knowledge, and contextual knowledge, are identified. These teaching actions are then analyzed to show the teachers’ pedagogical content knowledge. Observations through both video and field notes have been the main method for producing data in the study. In the observations, three teachers from three different school-age educare settings have participated. The results show that the teachers in the selected settings use speech acts, activity-driven teaching, discovery, demonstration, and co-creation representations in their teaching. The analysis demonstrates that school-age educare teachers’ teaching could be preplanned by the teachers, initiated by the teachers, or initiated by the children. The teaching initiative can also shift during the teaching situation, and the teachers position the children in different ways in their teaching. They can enable the children to be actors in the teaching situation where the teachers assume a position of an amplifier and act as a support to the children’s participation or they can take control over the teaching situation and only give the children limited agency. In the results, the pedagogical content knowledge of teachers is analyzed resulting in the themes of readiness for action where the teachers can see opportunities for teaching in the immediate situation in their interaction with children, an adaptation of teaching to every child’s understanding, and a simultaneity of using different teaching representations at the same time. In the analysis, the teachers also show a pedagogical content knowledge of how to organize their teaching in order to enable the children to be participants and actors. The teachers use different teacher positions that allow them to control the teaching and to decide how much control to give to the children in teaching situations in which the school-age educare teacher assumes the position of a co-creator.

Lärares planering och genomförande av matematikundervisning utgår i stor utsträckning från lärarhandledningen. För att kunna bedriva en rik matematikundervisning behöver lärarhandledningen därför vara designad på ett stödjande och kunskapsutvecklande sätt för läraren, vilket kan ses som att den talar till läraren till skillnad från andra lärarhandledningar som talar genom läraren. Utifrån idén tala till läraren har forskare tagit fram tre designprinciper för att visa på hur lärarhandledningar bör vara designade. Syftet med studien är att analysera en på den svenska marknaden relativt ny lärarhandledning och undersöka hur de tre designprinciperna framkommer. Analysen är genomförd med ett analysverktyg i form av nyckelord. Resultatet visar att två av tre designprinciper finns med dock med vissa begränsningar. Vår slutsats är att den analyserade lärarhandledningen mer talar genom läraren i stället för till. / Teachers’ planning and implementation of the teaching of mathematics is mainly based on the teacher’s manual for any specific textbook. For the teacher to learn varied and comprehensive teaching skills the manual needs to be designed to support and develop these. In this way they speak to, as opposed to through, the teacher as other manuals do. Based on this, researchers have formed three design principles to point out how teacher’s manuals should be designed. The goal of this study is to analyse a manual, newly released in Sweden, and investigate how the three principles are presented. The analysis was carried out through the use of certain keywords. The result shows that two out of three design principles have been applied, but not to their full extent. Our conclusion is that the analysed teacher’s manual speaks more through the teacher instead of to him/her.