<p>With the very fast development within the area of information technology and the fact that the youth of today are very quick to learn about the new technology, a threat has developed. The technology can be misused in several ways aiming at causing other individuals damage, among other things bullying. Since bullying to a large extent takes place in school among children and young people, I have chosen to carry out a survey about how widespread e-bullying is. I chose to do the survey on a computer - and technology intensive IT upper secondary school, where each pupil has access to a portable computer with wireless Internet. Having in mind that I work at an IT upper secondary school, it was quite natural to choose precisely an IT upper secondary school, but because of that those students probably use the new technology more frequently than other young people in general. The issue became thus. ”How common is it with e-bullying at an IT upper secondary school?” and also ”Is it more common with e-bullying than traditional bullying?” The survey's main aspects were to let the students reply on a quantitative questionnaire that was placed on a web platform, which they reached on the Internet. More or less 50% of the school's students replied on the questionnaire and each surely distributed over the classes 1 to 3, with a bigger percentage of girls than of boys. The survey showed that it was not particularly common with bullying through electronic mediums compared with traditional ways. Only 21% of the students that gave themselves out as being bullied (31 % of all that been asked) stated that this happened through e-bullying of some kind. On the wide question if they thought that it was common with bullying on the Internet, 36,6 % replied that it was very common or quite common. When they got the question about if it was common with bullying via SMS/MMS 17% replied that it was very common or quite common. As to the question of ”What is the most occurring the bullying way, according to your experience?” only 5,6% replied with any off the alternatives SMS/MMS, MSN/Messenger, other chat, Communities or other from the Internet. When I compared my survey with the one that Friends did, I saw that it is not more common with e-bullying at an IT upper secondary school than any other upper secondary school and that it is not more common with e-bullying than traditional bullying. Instead it is much more common with traditional bullying than e-bullying.</p>

With the very fast development within the area of information technology and the fact that the youth of today are very quick to learn about the new technology, a threat has developed. The technology can be misused in several ways aiming at causing other individuals damage, among other things bullying. Since bullying to a large extent takes place in school among children and young people, I have chosen to carry out a survey about how widespread e-bullying is. I chose to do the survey on a computer - and technology intensive IT upper secondary school, where each pupil has access to a portable computer with wireless Internet. Having in mind that I work at an IT upper secondary school, it was quite natural to choose precisely an IT upper secondary school, but because of that those students probably use the new technology more frequently than other young people in general. The issue became thus. ”How common is it with e-bullying at an IT upper secondary school?” and also ”Is it more common with e-bullying than traditional bullying?” The survey's main aspects were to let the students reply on a quantitative questionnaire that was placed on a web platform, which they reached on the Internet. More or less 50% of the school's students replied on the questionnaire and each surely distributed over the classes 1 to 3, with a bigger percentage of girls than of boys. The survey showed that it was not particularly common with bullying through electronic mediums compared with traditional ways. Only 21% of the students that gave themselves out as being bullied (31 % of all that been asked) stated that this happened through e-bullying of some kind. On the wide question if they thought that it was common with bullying on the Internet, 36,6 % replied that it was very common or quite common. When they got the question about if it was common with bullying via SMS/MMS 17% replied that it was very common or quite common. As to the question of ”What is the most occurring the bullying way, according to your experience?” only 5,6% replied with any off the alternatives SMS/MMS, MSN/Messenger, other chat, Communities or other from the Internet. When I compared my survey with the one that Friends did, I saw that it is not more common with e-bullying at an IT upper secondary school than any other upper secondary school and that it is not more common with e-bullying than traditional bullying. Instead it is much more common with traditional bullying than e-bullying.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stärka elevers identitetsskapande i musikämnet. Den enda frågeställningen har varit; ”hur påverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen på musikundervisning?”. Intervjuer i grupp med åtta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde år, i en kommunal skola i en ytterförort. Intervjuerna analyserades och kopplades till adekvat teori inom barn- och ungdomsforskning samt tidigare avhandlingar inom ämnet. Den teoretiska inramningen beskrev hur barn och ungdomar lever och växer upp i en socialt konstruerad miljö. Uppsatsen utgick främst ur problematiserade tolkningar av barnperspektiv samt barns perspektiv. De huvudsakliga resultaten i studien kom att visa hur elevers identitetsskapande inte arbetas med i musikundervisningen. Musik spelade en stor roll för elevernas självbild. De valde aktivt vad de ville lyssna på för att ge ett eget uttryck för sin identitet. Elevernas identitetskonstruktion ställdes emot lärarnas, där lärarens gick före. Detta bekräftade tidigare resultat inom ämnet. Vidare konstaterades hur undervisningen inte bedrevs ur barns perspektiv så mycket som ett barnperspektiv.

<p>Barn boende i familjehem är en utsatt grupp som får stöd från samhället. En kvalitativ studie genomfördes där fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frågor, svaren redovisas i resultat delen där barnen uttryckte sina behov. Syftet är att studera vilka behov av stöd barnen själva själva lyfter fram och om det skiljer sig från det socialtjänsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet. Stödet som socialtjänsten ger barnen uppfyller också ett behov, enligt barnen, men trygghet och omtanke i familjen var det som värderades högst av barnen som deltog i studien.</p>

<p>Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet är att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, på ett eller annat sätt, kommer att innebära arbete i grupper eller arbetslag, ville jag få en överblick av elevernas sätt att lösa en uppgift tillsammans.</p><p>Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m.</p><p>Eleverna skulle själva stå för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, där eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tänkte. Själv fungerade jag mer som handledare eller ”coach”. Dokumentationen av arbetet genomfördes via fotografering, observationer, min egen och elevernas loggböcker samt enkätfrågor.</p><p>Resultatet av undersökningen visade att eleverna inte har de erfarenheter som krävs för att kunna lösa en gruppuppgift på ett effektivt sätt, vilket medför att större vikt borde läggas på att utbilda eleverna i hur man arbetar tillsammans, att lyssna på andras idéer, att våga uttrycka sina egna tankar, att kunna föra en dialog runt en uppgift osv.</p><p>Det framgick också av dom enkätsvar jag fick, att eleverna själva tyckte det var en intressant och lärorik undervisningsform, och att de gärna ser fler liknande uppgifter i framtiden.</p>

<p>Aim</p><p>The aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths’ attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities?</p><p>Method</p><p>Interviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models.</p><p>Results</p><p>According to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do. On the other hand, the ones that stated that they do not drink agreed to that it was easy to keep up with school and that they enjoyed school.</p><p>Concerning the familysituation, individual differences are seen and no clear patterns are shown. Either separated- or parents that lives together seems to be risk- or protectionfactors in this study. On the contrary, parents’ alcohol consumption seems to affect the youngsters’ attitude to alcohol, even if not all of them see it that way. Friends have an important impact in the youngsters’ alcohol consumption and their attitude to alcohol.</p><p>Conclusion</p><p>The conclusion is that friends and family are factors that influence youngsters and their attitude to alcohol. The schools importance seems, on the other hand, to be fairly weak. There are differences and similarities between the youngsters’ on the countryside and the large city; among other things, the associations they made to the words alcohol and party.</p> / <p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå ungdomars inställning till alkohol i glesbygd och storstad. Frågeställningarna studien utgick ifrån var följande: Hur upplever ungdomar från glesbygden och storstaden som dricker, respektive ej dricker alkohol att skol-, familje- och kamratsituation ser ut? Kan ungdomars inställning till alkohol förstås med hjälp av faktorerna: skola, familj och kamrater? Kan några skillnader och likheter mellan glesbygd och storstad utläsas?</p><p>Metod</p><p>Intervjuer genomfördes med fyra ungdomar i en storstad respektive glesbygd. För att få ut så mycket som möjligt i intervjuerna genomfördes en karaktäriseringsenkät med två klasser i årskurs nio i glesbygden samt en niondeklass i en storstad. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt två teoretiska modeller.</p><p>Resultat</p><p>Den vanligaste synen på skolan av de ungdomar som dricker alkohol i såväl storstad som glesbygd är att skolan ställer höga krav och att man egentligen borde studera mera. De som däremot uppgett att de inte dricker är överens om att det är lätt att hänga med i skolan och att man trivs bra. Gällande familjesituationen kan individuella skillnader utläsas och några mönster kan ej tydliggöras. Varken separerade eller sammanboende föräldrar kan ses som risk- eller skyddsfaktorer i studien. Föräldrarnas alkoholkonsumtion däremot tycks påverka ungdomarnas syn på alkoholen, även om inte alla själva anser det. Kamrater har en betydande roll i ungdomarnas alkoholkonsumtion och inställning till densamma.</p><p>Slutsatser</p><p>Slutsatsen av vår studie är att kamrater och föräldrar är faktorer som påverkar ungdomar och deras inställning till alkohol. Skolans betydelse i alkoholfrågan däremot anses som ganska svag. Det råder både skillnader och likheter mellan glesbygds- och storstadsungdomarna. Bland annat i hur de associerar till orden alkohol och fest.</p>

Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet är att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, på ett eller annat sätt, kommer att innebära arbete i grupper eller arbetslag, ville jag få en överblick av elevernas sätt att lösa en uppgift tillsammans. Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m. Eleverna skulle själva stå för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, där eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tänkte. Själv fungerade jag mer som handledare eller ”coach”. Dokumentationen av arbetet genomfördes via fotografering, observationer, min egen och elevernas loggböcker samt enkätfrågor. Resultatet av undersökningen visade att eleverna inte har de erfarenheter som krävs för att kunna lösa en gruppuppgift på ett effektivt sätt, vilket medför att större vikt borde läggas på att utbilda eleverna i hur man arbetar tillsammans, att lyssna på andras idéer, att våga uttrycka sina egna tankar, att kunna föra en dialog runt en uppgift osv. Det framgick också av dom enkätsvar jag fick, att eleverna själva tyckte det var en intressant och lärorik undervisningsform, och att de gärna ser fler liknande uppgifter i framtiden.

Aim The aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths’ attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities? Method Interviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models. Results According to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do. On the other hand, the ones that stated that they do not drink agreed to that it was easy to keep up with school and that they enjoyed school. Concerning the familysituation, individual differences are seen and no clear patterns are shown. Either separated- or parents that lives together seems to be risk- or protectionfactors in this study. On the contrary, parents’ alcohol consumption seems to affect the youngsters’ attitude to alcohol, even if not all of them see it that way. Friends have an important impact in the youngsters’ alcohol consumption and their attitude to alcohol. Conclusion The conclusion is that friends and family are factors that influence youngsters and their attitude to alcohol. The schools importance seems, on the other hand, to be fairly weak. There are differences and similarities between the youngsters’ on the countryside and the large city; among other things, the associations they made to the words alcohol and party. / Syfte Syftet med undersökningen har varit att försöka förstå ungdomars inställning till alkohol i glesbygd och storstad. Frågeställningarna studien utgick ifrån var följande: Hur upplever ungdomar från glesbygden och storstaden som dricker, respektive ej dricker alkohol att skol-, familje- och kamratsituation ser ut? Kan ungdomars inställning till alkohol förstås med hjälp av faktorerna: skola, familj och kamrater? Kan några skillnader och likheter mellan glesbygd och storstad utläsas? Metod Intervjuer genomfördes med fyra ungdomar i en storstad respektive glesbygd. För att få ut så mycket som möjligt i intervjuerna genomfördes en karaktäriseringsenkät med två klasser i årskurs nio i glesbygden samt en niondeklass i en storstad. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt två teoretiska modeller. Resultat Den vanligaste synen på skolan av de ungdomar som dricker alkohol i såväl storstad som glesbygd är att skolan ställer höga krav och att man egentligen borde studera mera. De som däremot uppgett att de inte dricker är överens om att det är lätt att hänga med i skolan och att man trivs bra. Gällande familjesituationen kan individuella skillnader utläsas och några mönster kan ej tydliggöras. Varken separerade eller sammanboende föräldrar kan ses som risk- eller skyddsfaktorer i studien. Föräldrarnas alkoholkonsumtion däremot tycks påverka ungdomarnas syn på alkoholen, även om inte alla själva anser det. Kamrater har en betydande roll i ungdomarnas alkoholkonsumtion och inställning till densamma. Slutsatser Slutsatsen av vår studie är att kamrater och föräldrar är faktorer som påverkar ungdomar och deras inställning till alkohol. Skolans betydelse i alkoholfrågan däremot anses som ganska svag. Det råder både skillnader och likheter mellan glesbygds- och storstadsungdomarna. Bland annat i hur de associerar till orden alkohol och fest.

Barn boende i familjehem är en utsatt grupp som får stöd från samhället. En kvalitativ studie genomfördes där fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frågor, svaren redovisas i resultat delen där barnen uttryckte sina behov. Syftet är att studera vilka behov av stöd barnen själva själva lyfter fram och om det skiljer sig från det socialtjänsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet. Stödet som socialtjänsten ger barnen uppfyller också ett behov, enligt barnen, men trygghet och omtanke i familjen var det som värderades högst av barnen som deltog i studien.

This thesis explores how Muslim youths’ lifeworlds are depicted and narrated in the following two studies on Muslim youth in Sweden and Denmark: Muslima (2007) and Samtidsislam (2010). The aim of this thesis is to answer the following question: In what ways do these works treat the aspects of the lifeworlds that are being highlighted in their studies of Muslim youth in contemporary Sweden and Denmark? An underlying aim is to analyse the results within the framework of theories of socialisation, cultural emancipation and rituals and traditions. With a hermeneutic approach I analyse the texts and operationalize the research question into four themes: the effects of socialization, cultural emancipation, rituals and traditions and secularization. The texts are treated in the analysis with textual analysis and hermeneutic method. The theoretical frame assumes socialization theory, the theory of cultural emancipation, a theoretical statement about traditions and rituals. Pia Karlsson Mingantis’s study Muslima (2007) focuses on nine young women, who are engaged in the Islamic revival. The description of the young women’s life situation is quite complex and the encounter with the Swedish context induces negotiations between Islamic traditions and the secular culture in the majority society. In Jonas Otterbeck &amp; Peter Hallin’s study Samtidsislam (2010) nine Muslim youths’ situations are described. The informants view themselves as Muslims, but do not exercise Islam with quite much engagement. There are a lot of conflicts between the Islamic tradition and the Danish and Swedish majority culture. The youth are being in a uncertain position in the search of an identity. The conflicts and religious questions that are raised in the encounter with the Swedish and Danish context is not interpreted differently by the informants than other questions connected to youths’ identity construction and other questions related to the transition into adulthood. The conclusion that is being made in relation to the study of the texts is that the narratives produced by both the authors are different. The differences in the narratives depend on different samples and different aims of the two studies.