Uppsatsen är en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer de armeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrågasätter detta. Händelserna är mycket omdiskuterade båda politiskt och historiskt. En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historia och förspelet till händelserna under första världskriget samt påverkan av stormaktspolitiken under senare delen 1800-talet och början av 1900-talet på utvecklingen i Mellanöstern och främst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism, turanism och panislamism spelade i händelserna och hur dessa påverkade relationen mellan ungturkrörelsen och armenierna. Hur tolkar forskarna källorna och vilken roll spelar källmaterialet i rekonstrueringen av historiska fakta bakom debatten om mordet på den osmanskt armeniska befolkningen 1915? Analyserna omfattar flera åsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker och andra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ett internationellt erkännande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statens skuld i denna fråga. Syftet med uppsatsen är att klarlägga förklaringarna och slutsatserna de utvalda forskarna har kommit fram till i sina analyser. Uppsatsen varken anklagar eller tar ställning för eller emot rubriceringen av massakrerna och förhåller sig neutral i största möjliga mån. Nyckelord: armenier, dashnak, hunchak, massakrer, ungturkar, ittihadister, CUP, turkism, turkisk nationalism, Turan och turanism, revolution, deportationer, omlokalisering, uppror, skuld, förnekelse och erkännande.