<p>Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få. </p><p>Analysen utgår från teorier om nationen som gemenskap, och problematiserar utifrån dessa tendenserna till att överfokusera den egna nationens medborgare medan andra nationers och människors lidanden hamnar i skymundan. Utifrån postkoloniala teorier problematiseras de stereotypa gestaltningar av andra nationer och dess medborgare som görs genom artiklarna, och resonemang förs kring vilka konsekvenser sådana gestaltningar får för engagemang och intresse. Ett tydligt maktperspektiv blir här tydligt. </p><p>Public journalism är den övergripande teori som används för att studera medias roll och vikt i allt detta. Uppsatsen centreras kring begrepp som närhet och avstånd, allmänmänsklighet och nationella intressen och diskussionen rör främst vilka positioner de olika aktörer tilldelas genom texterna samt vad dessa positioner innebär för handlingsmöjligheter. Vem är det som har rätt och vem har fel? Vem fårtala och vem förblir tyst?</p>

Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få. Analysen utgår från teorier om nationen som gemenskap, och problematiserar utifrån dessa tendenserna till att överfokusera den egna nationens medborgare medan andra nationers och människors lidanden hamnar i skymundan. Utifrån postkoloniala teorier problematiseras de stereotypa gestaltningar av andra nationer och dess medborgare som görs genom artiklarna, och resonemang förs kring vilka konsekvenser sådana gestaltningar får för engagemang och intresse. Ett tydligt maktperspektiv blir här tydligt. Public journalism är den övergripande teori som används för att studera medias roll och vikt i allt detta. Uppsatsen centreras kring begrepp som närhet och avstånd, allmänmänsklighet och nationella intressen och diskussionen rör främst vilka positioner de olika aktörer tilldelas genom texterna samt vad dessa positioner innebär för handlingsmöjligheter. Vem är det som har rätt och vem har fel? Vem fårtala och vem förblir tyst?