This master thesis in Museum and Cultural Heritage Studies is written as part of the final examination of the Master Program in Archive, Library and Museum and Cultural Heritage Studies at Uppsala university. The study is also done within the framework of the Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet project at Uppsala university.The thesis focus on the university museums in Uppsala and their relationships to LGBTQ. The main theoretical framework consists of queer theory and critical cultural heritage theory. The qualitative methods used are interviews and close reading. The study aims to analyze the way the Uppsala university museum managers talk about museums and LGBTQ and study the legal framework and the political climate in Sweden in regards to LGBTQ-issues at university museums.A central conclusion is a problematic framework surrounding the university museums and LGBTQ. The university museums exist in a gray area between being museums and parts of the university. This means specific laws, regulations, recommendations and guidelines about LGBTQ-issues at museums and universities are hard to apply at the university museums. The Uppsala university museum managers give voice to a situation where the museums lack the recourses and the incentive to deal with the complex issue of LGBTQ representation and perspectives. The close relationship between specific academic fields and the university museums also reflects in the way the museums deal with LGBTQ. This affects the way the museums interact with the university and the public since the museums unintentionally reproduce old heteronormative narratives. / I takt med att föreställningar och attityder i samhället förändras händer även något med museers verksamhet. Både sett till vad museer väljer att fokusera på och vad samhället förväntar sig av verksamheterna. Hbtq har kommit att bli allt mer aktuellt för de svenska museerna under de senaste åren. Denna studie har tittat på hur Uppsala universitetsmuseer förhåller sig till hbtq-perspektiv och -frågor. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med museichefer från de fyra universitetsmuseerna som finns i Uppsala. De berörda museerna är Evolutions-museet, Museum Gustavianum, Uppsala linneanska trädgårdar och Medicin-historiska museet. Vad museicheferna berättar och hur de resonerar kring hbtq i relation till sina respektive verksamheter studeras. Likaså omfattar studien en närläsning av Uppsala universitets policydokument och verksamhetsmål, relevant lagstiftning samt kultur- och utbildningspolitiska dokument. I grunden finns ett teoretiskt perspektiv som tar utgång ur queerteori och kritiska kulturarvsstudier. Ett återkommande tema är den komplexa kontexten universitetsmuseerna befinner sig i. Bristen på direktiv och applicerbar lagstiftning innebär att hbtq inte integrerats i universitetsmuseernas verksamhet. Trots att museicheferna visade intresse för frågorna gav de även uttryck för upplevda svårigheter med att integrera och arbeta med hbtq i verksamheterna, vilket återspeglas i avsaknaden av satsningar. Detta kan ses som ett resultat av bortprioritering av frågorna inom Uppsala universitetet bl.a. som följd av en heteronormativt syn inom akademiska fält. Problematiken i relation till detta är att det påverkar vad museerna förmedlar till allmänheten och studenter samt vilka möjligheter det finns att inkludera universitetsmuseer i Uppsala universitets undervisning och forskning. / Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs på Uppsala universitet