The study aims to compare public procurement practices in four municipalities in Kronobergs County and analyze procurement requirements and monitoring from an environmental sustainability perspective, which is of high importance in today's society. The study reveals a significant shortage of resources for both requirement setting and monitoring, directly linked to the available municipal resources. The municipalities need to undertake various activities, such as market analysis and monitoring, but there are concerns about whether they have sufficient resources in terms of knowledge, expertise, time, and personnel to carry out these tasks effectively. The allocation of responsibilities within the procurement process is unclear, and the municipalities tend to delegate responsibilities to different entities. This is likely due toinadequate management responsibility and insufficient political decisions. Procurement officers also play a crucial role, but if the responsibility allocation is unclear and the involved individuals perceive it as challenging, it leads to a lack of accountability throughout the process. Overall, regardless of their size, municipalities do not adhere to the Plan-Do-Check-Act (PDCA) cycle for continuous improvement. It was also observed that many municipalities discussed similar issues in requirementsetting and monitoring, indicating an overlap between these areas. / Studien syftar till att jämföra offentligt upphandlingsarbete i fyra kommuner i Kronobergs län och analysera upphandlingskrav och uppföljning utifrån ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Bristen på resurser för kravställning och uppföljning är betydande och kopplad till tillgängliga kommunala resurser. Kommunerna behöver genomföra flera moment, som marknadsanalys och uppföljning, men det finns frågetecken kring om de har tillräckliga resurser i form av kunskap, kompetens, tid och personal för att göra det effektivt. Ansvarsfördelningen inom upphandlingsprocessen är otydlig, och kommunerna tenderar att delegera ansvaret till olika avdelningar eller verksamheter. Detta beror troligtvis på bristande ledningsansvar och otillräckliga politiska beslut. Upphandlarna har också en viktig roll, men om ansvarsfördelningen är oklar och de involverade personerna upplever det som besvärligt, leder det till bristande ansvarstagande genom hela processen. Generellt sett följer inte kommunerna, oavsett storlek, PDCA-cykeln för kontinuerliga förbättringar. Det noterades att många kommuner diskuterade liknande ämnen inom kravställning och uppföljning, vilket tyder på att dessa områden överlappar varandra.

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna. Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna. Dessa gjordes synbara för patienter och anställda hos vårdcentralerna genom att kvalitetskraven skall fortlöpande mätas. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod då insamlingen inte går att mätas eller analyseras med siffror. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som gjordes med tre anställda inom SLL för att öka våra kunskaper hur SLL går tillväga vid uppföljning av vårdcentraler. Data samlades även in genom Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, som är lagstiftad för hela verksamheten och är grundpelaren för vårdavtalet. Med hjälp av en abduktiv ansats analyserades all insamlad data. Studien visar att SLL definierar kvaliteten genom att se detta begrepp kvalitativt med betoning på patientens perspektiv. De har även byggt upp mätningen av kvalitetskraven genom nyckeltal som är en förenklad verklighet då de underlättar jämförande analyser. Nyckeltal är ett försök att konkret beskriva komplexa förhållanden som är av innebörd för att se vårdcentralernas förmåga att fungera.[2] Detta gör att SLL:s uppföljning och kontroll av kvalitetskraven blir abstrakt och kan medföra att de missar värdefull information som inte tas upp av nyckeltalen. För att kunna kontrollera och följa upp kvalitetskraven hos vårdcentralerna använder sig SLL av både indirekta och direkta kontrollsystem. De indirekta kontrollsystemen finns i form av kapiterings- och besöksersättning (se begreppsförklaring) och de direkta kontrollsystemen är mätning av kvaliteten genom nyckeltal och belöningssystemet. Dessa kontrollsystem gör att patienten förvandlas till en kund som vårdcentraler skall tillfredsställa. [1] Åke Bergmark och Johan Fritzell, Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. [2] Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, Stockholms läns landsting 2011