Psykosomatiska ohälsosymtom har fördubblats hos barn och unga i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Psykisk ohälsa kan ge konsekvenser tidigt i livet såsom försämrade skolresultat, och även allvarliga konsekvenser senare i livet. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan barn beroende på graden av upplevd tillit till sina föräldrar i relation till psykosomatiska symtom. Studien kontrollerar bakgrundsvariabler såsom pojke eller flicka, svenska som andraspråk eller modersmål samt om barnets/ungdomens föräldrar lever tillsammans eller ej. Utgångspunkter är följande hypoteser: 1. Barn som upplever att de ej har en tillitsfull relation till sina föräldrar uppvisar högre grad av psykosomatiska symtom än barn som har en tillitsfull relation till sina föräldrar. 2. Vissa psykosomatiska symtom förekommer i högre grad än andra psykosomatiska symtom hos barn som upplever att de inte har en tillitsfull relation till sin förälder. 3. Flickor upplever i högre grad psykosomatiska symtom i relation till upplevd tillit till föräldrar, jämfört med pojkar.  Studien utförs genom att undersöka data hämtad från anonymiserade enkätsvar ur LoRDIAs (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Våg 1, vilken består av 1515 elever som är 12–13 år gamla. Skillnader analyseras genom att först utföra upprepade Mann-Whitney U-test. Vi fortsätter analysen med Anova-test och slutligen utför vi en fördjupad analys av de grupper som visar signifikanta skillnader i Anova-testet. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad mellan barn som upplever låg tillit till sina föräldrar jämfört med barn som upplever en hög tillit till sina föräldrar relaterat till grad av psykosomatiska symtom. Det finns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar gällande grad av psykosomatiska symtom. Samt skillnad både gällande upplevd tillit och grad av psykosomatiska symtom när barnets föräldrar ej lever tillsammans. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning. / Psychosomatic symptoms have doubled among children and adolescents in Sweden since the mid-1980s. Mental illness can have consequences early in life, such as poorer school results, and serious consequences later in life. The purpose of the study is to investigate whether there are differences between children, depending on the degree of perceived confidence in their parents in relation to psychosomatic symptoms. The study checks background variables such as boy or girl, Swedish as a second language or mother tongue, and whether the child's/youth's parents live together or not. Starting points are the following hypotheses: 1. Children who feel that they do not have a trusting relationship with their parents show a higher degree of psychosomatic symptoms than children who feel they have a trusting relationship with their parents. 2. Some psychosomatic symptoms occur to a greater extent than other psychosomatic symptoms in children who feel that they do not have a trusting relationship with their parent. 3. Girls experience psychosomatic symptoms to a greater extent than boys, related to degree of perceived confidence in their parents. The study is carried out by examining data obtained from anonymized survey responses from LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Wave 1, which consists of 1515 pupils who are 12–13 years old. Differences are analyzed by first performing repeated Mann-Whitney U- Test. We continue the analysis with Anova test and finally we perform an in-depth analysis of the groups that show significant differences in the Anova test. The result shows that there is a significant difference between children who experience low confidence in their parents compared to children who experience a high confidence in their parents related to the degree of psychosomatic symptoms. There is a significant difference between girls and boys regarding the degree of psychosomatic symptoms. And a significant difference both in terms of perceived confidence and degree of psychosomatic symptoms when the child's parents do not live together. The study's results are in line with previous research.

While trust is a fundamental block for a successful e-commerce web application, there is also a need for an easy-to-use and flexible booking system in today's hairdressing market. The purpose of this study is to investigate how a web application for mediation of hairdresser appointments can be designed to convey a sense of trust to its users. The study's aim is therefore: how can a web application for mediation of hairdresser appointments be designed for the user to experience a sense of trust? By developing the web application Klippify in line with practised theoretical background, iterative user tests have been enabled. The result showed that human surrogate presence for example in the form of employees presented with pictures, a simple and easy-to-navigate design, third-party quality certifications, a transparent customer relationship, a cold and blue color theme, and a clear presentation of underlying motives were factors of importance for perceived trust. / Samtidigt som tillit är en fundamental byggsten för en lyckad e-handelswebbapplikation finns det på dagens frisörsmarknad ett behov av ett lättanvänt och smidigt bokningssystem. Syftet med denna studie är att undersöka hur en webbapplikation för förmedling av klipptider kan designas för att förmedla en känsla av tillit till dess användare. Arbetets frågeställning är således: hur kan en webbapplikation för förmedling av klipptider kan designas för att användaren skall uppleva tillit? Genom utvecklade av webbapplikationen Klippify i linje med erfaren teoretisk bakgrund, har iterativa användartester kunnat genomföras. Resultatet visade att mänsklig surrogatnärvaro exempelvis i form av medarbetare presenterade med bilder, simpel och lättnavigerad design, kvalitetscertifieringar från tredje part, en transparent kundrelation, ett kallt och blått färgtema samt en tydlig presentation av underliggande motiv var faktorer av betydelse för den tillit en användare upplever.