Background: Eating disorders are defined as serious psychiatric conditions that in many cases have psychological and physical consequences. In Sweden 190 000 people between the age of 15 and 60 estimated to suffer from an eating disorder. Anorexia nervosa is one of the most serious psychiatric disorders and the mortality rate for these patients is higher than any other mental illness. The care of eating disorders is often experienced as complicated by both healthcare professionals and patients. The nurse has a profession which requires care with a focus on each patient as unique. It’s important that the nurse sees the person behind the eating disorder. Purpose: The purpose of this study was to synthesize experiences of care and support within clinics specialized in eating disorders among patients with anorexia nervosa. Method: For this work, a qualitative literature study has been used as a study design. A qualitative content analysis was applied. Results: Four categories were identified with fifteen associated subcategories. The categories were individualized care, the importance of good communication, the importance of the environment and extended treatment. Conclusion: A personcentered and individual care and treatment proved to be of greatest importance for patients to recover. That the patients were allowed to feel involved, where they were seen as a person not their ilness and had a good collaboration with healthcare staff was decisive.

Bakgrund: Cancer drabbar 350 barn varje år vilket påverkar hela familjen. Barncancer är ett komplext tillstånd där barn i olika åldrar medför olika behov. Omvårdnaden av cancersjuka barn och deras familjer ställer höga kunskapskrav på sjuksköterskan avseende bemötande, vård och behandling. Som sjuksköterska är det lika viktigt att vårda sig själv som att vårda patienterna. Ett stabilt psykiskt mående hos sjuksköterskor har visat sig ha betydelse för att kunna hantera emotionella och påfrestande situationer i vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med utgångspunkt från Forsberg och Wengström (2016) scoping review som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Artiklarna genererade till tre huvudkategorier med fyra underkategorier. Första huvudkategorin var emotionellt påfrestande med underkategorierna stress, sorg och maktlöshet. Andra huvudkategorin var otillräcklig kunskap med underkategorierna otillräcklig utbildning inom cancervården och otillräcklig kunskap inom kommunikation. Den sista huvudkategorin var att sjuksköterskorna upplever meningsfullhet genom arbete med cancersjuka barn. Slutsats: Upplevelser av stress och kunskapsbrist i kombination med känslor av sorg och maktlöshet relaterat till att vårda ett svårt sjukt barn innebär risk för osäker vård, utbrändhet och uppsägning. Samtidigt ger vården av cancersjuka barn sjuksköterskorna en upplevelse av meningsfullhet, arbetsglädje och tillfredsställelse.

No description available.

Bakgrund: Delirium har en utbredd förekomst inom olika vårdmiljöer, särskilt på intensivvårdsavdelningar. Detta kan leda till flera negativa konsekvenser, inklusive förlängda vårdtider på intensivvårdsavdelningen och i sjukhusmiljön. Syftet: med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter med intensivvårdsdelirium. Metoden: för detta var en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell. Studien baserades på 18 kvalitativa artiklar som analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: författarna identifierade två teman: att identifiera och behandla delirium, samt att möta utmaningar och osäkerhet i vården av patienter med delirium. Sex subtema delades sedan in i bedömningsinstrument för att identifiera delirium, utmaningar med läkemedelsbehandling och omvårdnadsåtgärder vid ickeläkemedelsbehandling, bristande kunskap, vikten av att optimera vårdmiljö och kommunikationssvårigheter. Detta ledde fram till slutsatserna att det fanns brister i bedömningen av intensivvårdspatienter med delirium delvis på grund av tidsbrist och kunskapsbrist. Läkemedelsbehandling användes i stor utsträckning vilket ledde till mer övervakning och tillsyn i stället för att använda icke-läkemedelsbehandlingsåtgärder. Tillräckligt med kunskap om delirium saknades och behov av mer utbildning efterfrågades för att öka kompetensen kring deliriumvård. Miljön påverkade arbetet och modifiering av miljön skapades för en tryggare arbetsplats och för att förebygga delirium / Background: Delirium is widespread in various healthcare settings, particularly in intensive care units (ICUs). This condition can lead to several negative consequences, including prolonged stays in the ICU and the hospital. Aim: The study aimed to describe nurses' experiences of caring for adult patients with ICU delirium. Method: A literature review was conducted following Polit and Beck's nine-step model. The study was based on 18 qualitative articles analyzed using Braun and Clarke's thematic analysis. Results: The authors identified two main themes: identifying and treating delirium and facing challenges and uncertainties in caring for patients with delirium. Six sub-themes were categorized into assessment tools for identifying delirium, challenges with pharmacological treatment and nursing interventions for non-pharmacological treatment, lack of knowledge, the importance of optimizing the care environment, and communication difficulties. The conclusions drawn were that there were deficiencies in the assessment of ICU patients with delirium, partly due to time constraints and lack of knowledge. Pharmacological treatment was extensively used, leading to more monitoring and supervision instead of utilizing non-pharmacological treatment measures. Adequate knowledge about delirium was lacking, and more education was needed to increase competence in delirium care. The environment impacted the work, and modifications were made to create a safer workplace and prevent delirium.