<p>Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008.</p><p>Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen. I och med uppsägarens position tillskrivs han/hon en roll mot vilken krav, förväntningar och normer riktas. I uppsägarens fall är normen att känslor inte skall ta överhand vilket styr individens agerande i uppsägningsprocessen. Resultatet visar också att uppsägningsprocessen innehåller många olika känslor för de inblandade men respondenterna framhåller vikten av att agera utifrån det krav och förväntningar som ställs på den formella sidan av yrkesrollen.</p>

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008. Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen. I och med uppsägarens position tillskrivs han/hon en roll mot vilken krav, förväntningar och normer riktas. I uppsägarens fall är normen att känslor inte skall ta överhand vilket styr individens agerande i uppsägningsprocessen. Resultatet visar också att uppsägningsprocessen innehåller många olika känslor för de inblandade men respondenterna framhåller vikten av att agera utifrån det krav och förväntningar som ställs på den formella sidan av yrkesrollen.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats. Det visade sig att en chef har flera olika roller under uppsägningsprocessen och använder olika typer av tekniker för att lyckas hantera sina känslor i samband med uppsägningssamtalen. Genom studien har det framkommit att ett gediget förberedelsearbete är grunden för att chefer skall må bra och lyckas hantera en uppsägningsprocess.

Tidigare forskning visar att en uppsägningsprocess inte bara påverkar medarbetaren som blir uppsagd utan även chefen som måste leverera uppsägningsbeskedet. Trots detta uppmärksammas sällan chefernas upplevelser av en uppsägning. Med utgångspunkt i ovanstående har syftet med denna studie varit att undersöka och skapa en djupare förståelse för chefers upplevelser av socialt stöd i samband med en uppsägningsprocess. För att besvara syftet formulerades följande tre frågeställningar: På vilket sätt skildras arbetet som chef under en uppsägningsprocess? Hur beskriver chefer det sociala stödet i samband med en uppsägningsprocess? samt Hur kan betydelsen av socialt stöd i samband med uppsägningar diskuteras med fokus på chefers arbetssituation? Uppsatsen baseras på en empirisk studie med utgångspunkt i en kvalitativ metod och datainsamlingen har gjorts genom sex stycken semistrukturerade samtalsintervjuer. Den teoretiska referensramen utgår från James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd samt Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell. Resultatet av studien visar att chefsyrket är ett relativt ensamt arbete, främst för att i en uppsägningsprocess riktas störst fokus mot arbetstagaren, vilket resulterar i att chefen glöms bort. Det framkommer att det sociala stödet för chefer har brister framförallt när det kommer till det instrumentella- och emotionella stödet. En chefs upplevelser och hur de hanterar en uppsägningsprocess faller i glömska då cheferna antas klara sig själva. Samtidigt visar resultatet att betydelsen av ett socialt stöd är viktig då det i förlängningen kan lindra och förhindra arbetsrelaterad stress och ohälsa. Sammanfattningsvis är det viktigt att tillgodose chefer det stöd som behövs för att de på ett bra sätt ska kunna genomföra en uppsägningsprocess utan att de påverkas alltför negativt.