Abstrakt Studien syftade till att belysa och problematisera hur normalitet och avvikelse konstrueras inom förskolans utbildning och vilka konsekvenser det får för övergången till (sär)förskoleklass för de barn som faller inom kategorin avvikande. Studien har en kvalitativ ansats, data genererades övervägande från fokusgrupper som bestod av förskollärare, barnskötare, verksamhetschefer och specialpedagoger alla med erfarenhet av uppskjuten skolplikt. Data genererades även utifrån dokument som bland annat bestod av pedagogiska kartläggningar och bedömningar av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Resultatet av fokusgrupperna visar att barn behöver inneha vissa förmågor och kunskaper inför övergången till den obligatoriska förskoleklassen samt att bristande kommunikativa och sociala förmågor ligger till grund för att ett barn anses vara i behov av särskilt stöd i förskolan. Resultaten visar även att de möjligheter och begränsningar för barns fortsatta utveckling och lärande i förskolan under den uppskjutna skolplikten är i hög grad beroende av de lokala förutsättningarna i miljö och organisation. I dokumentation av barns förmodade problematik synliggör resultaten ett bristperspektiv på individnivå. Sammanfattningsvis leder detta till en bristande likvärdighet i urskiljningen av barn inför eventuell placering i förskoleklass och de möjligheter som ges för de barn som blir föremål för uppskjuten skolplikt.