Detta examensarbete har som syfte att titta på om strukturer, så som van Emde Boas och y-fastträd är snabbare än en standardstruktur som binärt trie på att göra IP-uppslagningar i routingtabeller vid vidarebefordring av paket i nätverk. Detta är en av de mest utförda operationerna i dag. Den utförs varje gång ett paket passerar en router och går ut på att hitta den mest lämpliga vägen för paketet att ta sig till värden. Det är i denna operation ett framtida problem kan uppkomma på grund av den ständigt ökande trafiken över nätverken. Att minska tiden för IP-uppslagning med hjälp av strukturerna van Emde Boas eller y-fast kan vara en dellösning för att undvika att routern blir en framtida flaskhals. Resultaten från java-implementationerna visar dock att varken van Emde Boas eller y-fastträd genererar ett bättre resultat än ett binärt trie, trots att uppslagning i dessa strukturer har lägre asymptotisk tidskomplexitet än uppslagning i ett binärt trie. Det finns olika anledningar till att det är så; ett är att de routingtabeller som används ej är tillräckligt stora för att van Emde Boas- eller y-faststrukturernas fördelar ska visas. En annan orsak är att fler minnesaccesser till minnet görs i dessa jämfört med det binära triet. En gräns som länge ifrågasatts är om datagenomströmningen för en router kan överstiga en gigabyte per sekund(GB/s) genom att endast ändra routerns mjukvara och köra denna på standardhårdvara. Detta examensarbete och flera andra arbeten visar att det går att öka datagenomströmningen med lämplig implementation av routingtabellerna och IP-uppslagning. Trots att van Emde Boas eller y-fastträdet inte är bättre än det binära triet i antalet uppslagningar per sekund, visar van Emde Boas träd och det binära triet att dataöverföring i GB/s är möjliga att göra i mjukvara.

Användningen av pappersförpackningar ökar drastiskt världen över, vilket gör förmågan att återvinna dessa material mycket viktig. I detta examensarbete testades återvinningen av en ny biobaserad förpackningslösning, där papper är en del av barriären och barriärerna appliceras på utsidan av förpackningen. För att bedöma återvinningsbarheten testades materialen med olika barriärer: baspapper 1, baspapper 1 med vattenbarriär, baspapper 1 med syrebarriär, baspapper 1 med både vatten- och syrebarriärer samt ett tätskikt, samt baspapper 2 med samma barriärer, men inklusive ett extra material bestående av baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer utan förseglings skikt. Alla material slogs upp enligt första steget i CEPI-metoden d.v.s. med 30 000 varv (NoR) och 40 °C, justeringar av dessa parametrar gjordes vid den utökade studien. Efter uppslagning silades materialen och utbytet beräknades. Det observerades att baspapper 1 med eller utan barriärer inte uppnådde det 80% utbyte som krävs enligt CEPI -metoden. Trots justeringar av parametrarna nådde utbytet aldrig 80%, så fokus skiftade till prov med baspapper 2, vilka konsekvent gav ett utbyte över 80%. Baspapper 2 ensam uppnådde ett utbyte på 85%, medan baspapper 2 med barriärer nådde cirka 100%.  Den kompletta CEPI-metoden, med alla dess komponenter, dvs även vidhäftningstest och test för visuella orenheter tillämpades på två material: baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer, samt baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer och försegligsskikt. Vidhäftningstestet och bedömningen av visuella föroreningar var godkänt för båda materialen d.v.s. ingen betydande vidhäftning eller visuella föroreningar i form av polymer- eller fiberklumpar noterades.  Fibertester visade skillnader mellan baspapper 2 ensam och baspapper 2 med barriärer. Fibrerna i baspapper 2 var längre, bredare och rakare än i materialen med barriär.  Den kompletta CEPI-metoden, med alla dess komponenter, tillämpades på två material: baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer, samt baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer och tätskikt. Vid häftningstester och bedömningar av visuella föroreningar visade godkänd vidhäftning för båda materialen och inga betydande visuella föroreningar i form av polymer- eller fiberklumpar. Dragtester genomfördes på baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer, både före och efter uppslagning, och jämförde färdiga ark och labb-tillverkade ark. Resultaten jämfördes för tre färdiga ark: baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer, baspapper 2 ensam och baspapper 2 med syrebarriären. Färdiga ark av baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer jämfördes också med labb-tillverkade ark av samma material. Resultaten visade att när det gäller dragstyrka och styvhet hade baspapper 2 med syrebarriären högst värde, baspapper 2 utan barriär hade högst brottöjningsvärde och baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer hade högst TEA. När färdiga ark jämfördes med labb-tillverkade ark hade de färdiga arken högre värden för dragstyrka och styvhet, medan de labb-tillverkade arken hade högre brottöjningsvärde och TEA. Detta visar som förväntat att tillverkningsprocessen har stor betydelse för de mekaniska egenskaperna hos ett pappersark. Att fibrerna i det ena fallet även är återvunna spelar också in. I detta test var det inte möjligt att separera effekten från de två bidragande faktorerna.  Luftpermeabilitetstester genomfördes också på de färdiga och labb-tillverkade arken av baspapper 2 med vatten- och syrebarriärer för att mäta porositeten hos materialen. De färdiga arken var så täta att de låg utanför instrumentets mätningsområde, vilket indikerade att de var mer ogenomträngliga än de labb-tillverkade arken. / recycle these materials crucial. In this thesis, the recyclability of a new bio-based packaging solution is tested, where paper is part of the barrier, and the barriers are applied on the outside of the packaging. To assess recyclability, two different base papers in combination with oxygen and/or water barriers were tested: base paper 1, base paper 1 with a water barrier, base paper 1 with an oxygen barrier, base paper 1 with both water and oxygen barriers plus a sealing layer, and base paper 2 with the same combinations as base paper 1, but also with water and oxygen barriers without a sealing layer. All materials were subjected to the first step in the CEPI-method i.e. pulped using 30,000 revolutions (NoR) at 40 °C, with adjustments to these parameters in some extended studies. After pulping, the materials were screened, and the yield was calculated. It was observed that base paper 1 with or without the barriers did not achieve the 80% yield required for acceptable recyclability. Despite adjusting the NoR and/or temperature, the yield never reached 80%, so the focus shifted to base paper 2, which consistently yielded above 80%. Base paper 2 alone achieved an 85% yield, while base paper 2 with other barriers reached approximately 100%. The complete CEPI method, with all its components, sheet forming, adhesion test and visual impurity assessments, was applied to two materials: base paper 2 with water and oxygen barriers, and base paper 2 with water and oxygen barriers plus a sealing layer. Adhesion tests and visual impurity assessments showed low to no adhesion for both materials and no significant visual impurities in the form of polymer or fiber clumps.  Fiber tests revealed differences between base paper 2 alone and base paper 2 with barrier coating. The fibers from base paper 2 alone were longer, wider, and straighter than those from the coated paper.  Tensile tests were conducted on base paper 2 with water and oxygen barriers, both before and after pulping, comparing finished sheets and lab-manufactured sheets. The results were compared for three finished sheets: base paper 2 with water and oxygen barriers, base paper 2 alone, and base paper 2 with the oxygen barrier. Finished sheets of base paper 2 with water and oxygen barriers were also compared to lab-manufactured sheets of the same material. Results showed that base paper 2 with the oxygen barrier had the highest tensile strength and stiffness, base paper 2 alone had the highest breaking elongation, and base paper 2 with water and oxygen barriers had the highest TEA. When comparing finished sheets to lab-manufactured sheets, the finished sheets had higher tensile strength and stiffness, while the lab-manufactured sheets had higher breaking elongation and TEA. This shows, as expected, that the manufacturing process together with the use of virgin or recycled fibers has a great effect on the mechanical properties of a paper sheet. From the presented data it was not possible to separate the impact from those two different factors.  Air permeability tests were also conducted on the finished and lab-manufactured sheets of base paper 2 with water and oxygen barriers to measure the porosity of the different samples. The finished sheets were so dense that they were beyond the instrument's measurement range, indicating that they were more impermeable than the lab-manufactured sheets.