I den rådande läroplanen för gymnasieskolan står framskrivet att undervisningen skall ske genom demokratiska arbetsmetoder (Skolverket 2011a), det vill säga att undervisningen skall ske genom demokrati. Samtidigt står det framskrivet i ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasiet att innehållet i undervisningen skall bestå av demokrati (Skolverket 2011b), det vill säga att undervisningen skall vara i demokrati. Det väcker frågan om det är möjligt att kombinera dessa två. Samtidigt som de demokratiska ambitionerna från Skolverket är fortsatt höga så sjunker de demokratiska värderingarna i Sverige (Economist Intelligence Unit, 2010). Tidigare forskning visar på att demokratibegreppet är både brett och abstrakt vilket kan göra det svårt att omsätta i praktik. Detta är en kvalitativ intervjustudie baserad på målriktat, systematiskt urval. Målet med intervjuerna var att dels ta del av lärares tankar kopplat till styrdokumenten, dels samla in arbetsmetoder som används för att undervisa i och genom demokrati. Resultaten analyseras sedan utifrån Robert A. Dahls demokratimodell. Resultatet av denna studie ringar in delar av de konsekvenser som Skolverkets höga ambitioner har på den verkställande nivån, men lyfter även fram exempel på lärares lösningar på dessa problem.