Denna studie handlar om att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet arbetar med och tolkar kunskapskraven i idrott och hälsa samt se utifrån kunskapskraven vilka betygsmoment lärarna anser viktiga och hur betygsättningen ska ske. Studien har också undersökt hur lärare uppfattar stödet från skolan och Skolverket i sitt arbete med att tolka kunskapskraven.  Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa från tre olika skolor i tre län i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade sig att lärarnas arbete har varit svårt då de bland annat inte fått mycket stöd från skolan och Skolverkets material har inte varit till stor hjälp med tolkningen av kunskapskraven och begreppen. De har arbetat kollegialt där de gemensamt har diskuterat kunskapskraven och vilka betygsmoment de vill bedöma eleverna i. Resultatet vi fick bearbetades utifrån läroplansteorin som Linde (2012) har vidareutvecklat från Bernsteins (2000) begrepp: Framing och Classification vilket analysen också grundar sig på. Analysen visade på att idrott och hälsa är ett ämne som är svagt inramat, men starkt avgränsat i transformeringsarenan.