Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i årskurs F-6 kan utformas för att stödja elevers begreppsbildning inom de naturorienterande ämnena. Studiens syfte är även att studera hur lärarna riktar elevers uppmärksamhet i meningsskapandet av naturvetenskapliga begrepp och fenomen i undervisningen. Studie har genomförts genom intervjuer och observationer av fyra lärare. Intervjuerna har bearbetats och analyserats med en innehållsanalys medan observationerna har analyserats utifrån EMA-riktningsgivare. Resultatet från intervjuerna visar att arbetssätten samtal, praktiskt arbete, grupparbete, återkoppling till vardag och varierande arbetssätt beskrivs av lärarna som stödjande för elevernas begreppsbildning i NO-ämnena. I samband med detta beskriver även lärarna vikten av att låta eleverna resonera och diskutera kring NO-begrepp tillsammans. Resultatet av observationerna indikerar att även om lärarna i studien använde riktningsgivare på olika sätt fanns ändå gemensamma drag för i vilka sammanhang lärarna använde riktningsgivarna. Lärarna använde exempelvis genererande riktningsgivare i samband med praktiskt arbete, samtal och grupparbete genom frågor till eleverna. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Syftet med den här studien var att ta reda på hur elever i grundskolans årskurs 1-3 anser att undervisning inom matematik bör utformas för att skapa motivation. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomförts. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell som resulterade i ett antal grupper där elevernas tankar kring ämnet organiseras. Sammanställningen av studiens resultat visar att eleverna lägger stor vikt vid faktorer så som uppgifter, klassrumsmiljön och hur läraren agerar när de talar om vad som skapar motivation inom matematikämnet. / <p>Matematik</p>