Bakgrund: Ungefär tre till fyra procent av alla foster ligger i sätesläge i slutet av graviditeten. För att undvika kejsarsnitt kan kvinnan genomgå ett yttre vändningsförsök. I Sverige utförs yttre vändningsförsöket av läkare. Med yttre vändningsförsök kan risken för planerat kejsarsnitt minskas.  Syfte: Att beskriva förekomst av, framgångsfaktorer för och risker med lyckade och misslyckade vändningsförsök i Sverige. Metod: En nationell registerbaserad kohortstudie med data från Socialstyrelsens Medicinska Födelseregister (MFR). Data från åren 1999-2017 sammanställdes. Programmet SPSS användes för att beräkna odds ratio. Resultat: Mellan 1999-2017 var det 1,8 miljoner graviditeter i Sverige. Vändningsförsök gjordes i 3643 (0,2%) av graviditeterna, varav 2189 (60%) lyckades och 1454 misslyckades.. Vändningsförsök har ökat i antal från år 1999 till 2017. Framgångsfaktorer är om kvinnan är omföderska och äldre än 30 år. Det är större chans att föda vaginalt efter ett lyckat vändningsförsök och mindre risk för vakuumextraktion. Efter vändningsförsök ökar risken för låg APGAR och perinatal död. Kvinnans längd, Body Mass Index och födelseland saknar betydelse. Vändningsförsök kan innebära risk för; tidig födsel, prematur vattenavgång, navelsträngsprolaps, uterusruptur, placenta ablatio och akut sectio. Misslyckat vändningsförsök ökar risken för sätesbjudning samt elektivt sectio. Slutsats: I Sverige utförs vändningsförsök i liten utsträckning. Det finns ökad risk för en del komplikationer vid vändningsförsök. Dock är riskerna med vändningsförsök små. Resultatet kan till fördel användas av barnmorskan för att informera kvinnan och stödja henne i beslutet att genomgå ett vändningsförsök.