Bakgrund: Av de som dött i Sverige de senaste två åren har cirka 80 procent varit i behov av palliativ vård. Genom att fokusera på patienters och närståendes upplevelser av vad som är viktigt i livets slutskede så kan en värdig död främjas. Värdighet är ett begrepp som är komplext och saknar konsensus inom vården. Det är även ett begrepp som är centralt inom vårdvetenskap. Harvey Max Chochinov har skapat en värdighetsmodell för att försöka göra begreppet värdighet mer förståligt och utifrån denna modell skapades interventionen värdighetsterapi. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur värdighetsterapi upplevs av patienter och anhöriga, samt belysa andra aspekter av värdighetsterapi. Metod: Den metod som används är litteraturöversikt. Efter systematisk sökning i databaser har nio artiklar studerats och dessa artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna kommer ifrån Australien, Storbritannien, Japan, Danmark, Kanada och USA. Som teoretisk utgångspunkt användes de 6:Sn Chochinovs värdighetsmodell. Resultat: De huvudsakliga resultaten var att värdighetsterapi ansågs ha hjälpt patienter och anhöriga. Interventionen är genomförbar men resultaten tyder på att faktorer som kultur, tid, kostnad och patientens kognitiva tillstånd måste beaktas. Diskussion: Det som tas upp i diskussionen är de kulturella aspekterna kring värdighetsterapi, hur användbart det är inom vården och om det är samtalet eller arvsdokumentet som stärker värdighet. När det kommer till de kulturella aspekterna visade studier på att översättningar kunde bli fel och att kulturer kan se olika på vad som är en god död. Att genomföra värdighetsterapi tog längre tid än förväntat och den som utförde interventionen måste ha en viss kompetens. Detta är något som påverkar användbarheten av värdighetsterapi inom vården. / Background: Of those who died in Sweden over the last two years, about 80 percent were in need of palliative care. A dignified death can be promoted by focusing on patients and their families feeling of what's important in the end of life. Dignity is a concept that is complex and lacks consensus in health care. It is also a concept that is central to the health sciences. Harvey Max Chochinov has created a model of dignity trying to make the concept of dignity more understandable, and based on this model an intervention was created called dignity therapy. Aim: The aim of this study is to describe how Dignity therapy is used and evaluated by patients, relatives and other aspects of Dignity therapy. Methods: The method that was used was a literature review. After a systematic search in different databases nine articles were studied and these articles were both qualitative and quantitative. The articles are from Australia, UK, Japan, Denmark, Canada and the United States. As the theoretical framework the dignity model by Chochinov was used. Results: The main findings were that dignity therapy was considered to have helped patients and relatives. The intervention is feasible, but the results suggest that factors such as culture, time, cost and patient cognitive state must be considered. Discussions: Raised in the discussion are the cultural aspects of dignity therapy, how useful it is in healthcare, and if it is the conversation or the legacy document that promotes dignity. The cultural aspects showed in the studies that the translation could be wrong and that different cultures may differ on what is considered a good death. Implementing dignity therapy took longer than expected and the caregiver that performed the intervention must be skilled. This is something that affects the usability of dignity therapy in health care.