Vi lever i en tid med klimatförändringar till följd av människans levnadssätt. Energiutvinning ger påverkan på klimatet genom växthusgaser, då främst genom koldioxid. Riksdagen har beslutat att Sverige ska minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20 % fram till år 2020 och med 50 % till år 2050 (Statens Energimyndighet, 2007). Det finns flera sätt att minska energianvändningen för bostäder, att minska transmissionsförlusterna genom klimatskalet är det mest vedertagna. Ett sätt att minska dessa transmissionsförluster är att tilläggsisolera fasaden. I denna studie har klimatpåverkan till följd av en tilläggsisolering satts i relation till de minskade emissionerna på grund av reducerat värmebehov. Studie är gjord på sju olika uppvärmningssätt och sex olika tjocklekar på isoleringen. För det beräknade värmebehoven gjordes en jämförelse mellan fyra olika städer i Sverige med olika klimat, en stad i varje klimatzon enligt Boverkets byggregler (BBR).  Resultatet visar variationer mellan klimatzonerna, tjocklek på tilläggsisoleringen och uppvärmningssätten. Studeras istället primär energianvändning i det olika fallen skiljer det sig en del från emissioner av växthusgaser. Slutsatsen är att sett över hela isoleringens livstid är det mest klimatsmarta valet att tilläggsisolera. Detta oavsett klimatzon, tjocklek på tilläggsisoleringen och uppvärmningssätt (av de i studien granskade).