<p>Completed durability testing of gearshift gaiters at Kongsberg Automotive in Mullsjö, is sometimes leading to discussions regarding whether or not a gaiter is supposed to be a pass or a fail. That is because the current pass/fail-criterion are a bit vague. A durability test takes around 4-5 weeks to complete which is a long time if the tested material does not pass the test and a new material has to be tested instead. Stricter pass/fail-criterions and a faster testing method for the materials are therefore desired.</p><p>In order to develop a durable pass/fail criteria, seven already judged gaiters were chosen. Every one of the gaiters was put through detailed analysis, after which there were a new assessment of the gaiters. We let the development department control the gaiters once more and give a new verdict. On the basis of the reiteration and divergency of these results the source of error in the earlier results could be tracked. A proposition of new pass/fail criteria where made based on these results.</p><p>In order to develop a testing device for gear shift gaiters, the first step was choosing a selection of interesting damage cases. A few gaiters with this kind of wear were then analyzed under realistic conditions so that angle changes and movements in the creases were measured. With the aid of these measurements we were able to develop a solution for replication of the damages under more controlled circumstances. After perfecting the solution, blueprints were made by drawing a model in the CAD program Pro-Engineer. These blueprints were given to the production workshop at Linköpings University so that a prototype could be made.</p> / <p>Efter genomförda livscykeltester av växelspaksdamasker vid Kongsberg Automotive i Mullsjö, förekommer det emellanåt diskussioner om vad som är godkänt och icke godkänt. Dessa diskussioner uppkommer eftersom godkänt/underkänt kriterierna är vagt formulerade. Livscykeltesterna innan bedömningarna tar 4-5 veckor att genomföra, vilket medför långa utvecklingscykler om nytt material skall provas fram. Det är därför önskvärt att utveckla en mer effektiv provningsmetodik som omfattar en stramare bedömningsmall för godkänt/underkänt kriterier samt en testmetod där accelererade livscykeltester kan genomföras.</p><p>För att utveckla ett hållbart godkänt/underkänt kriteria valdes sju tidigare bedömda damasker ut. Damaskerna analyserades noggrant, därefter genomfördes en ny bedömning. Vid denna bedömning fick utvecklingsavdelningens personal på nytt bedöma damaskerna. Utifrån resultatets repeterbarhet och dess avvikelser kunde de gällande felkällorna lokaliseras. Från dessa utformades ett förslag till en mer styrd bedömningsmall.</p><p>För att sedan utveckla en testrigg valdes först intressanta skadefall ut. Därefter testades några damasker med dessa skador i verklighetstrogna förhållanden så att vinkelförändringar samt rörelser kunde mätas upp. Med hjälp av måtten utvecklades en lösning på hur skadefallen kunde återskapas under mer styrda former. När lösningen finslipats togs ritningsunderlag fram genom att rita upp en CAD-modell. Detta underlag lämnades sedan in till produktionsverkstaden på Linköpings Universitet så att en prototyp kunde tillverkas.</p>

Completed durability testing of gearshift gaiters at Kongsberg Automotive in Mullsjö, is sometimes leading to discussions regarding whether or not a gaiter is supposed to be a pass or a fail. That is because the current pass/fail-criterion are a bit vague. A durability test takes around 4-5 weeks to complete which is a long time if the tested material does not pass the test and a new material has to be tested instead. Stricter pass/fail-criterions and a faster testing method for the materials are therefore desired. In order to develop a durable pass/fail criteria, seven already judged gaiters were chosen. Every one of the gaiters was put through detailed analysis, after which there were a new assessment of the gaiters. We let the development department control the gaiters once more and give a new verdict. On the basis of the reiteration and divergency of these results the source of error in the earlier results could be tracked. A proposition of new pass/fail criteria where made based on these results. In order to develop a testing device for gear shift gaiters, the first step was choosing a selection of interesting damage cases. A few gaiters with this kind of wear were then analyzed under realistic conditions so that angle changes and movements in the creases were measured. With the aid of these measurements we were able to develop a solution for replication of the damages under more controlled circumstances. After perfecting the solution, blueprints were made by drawing a model in the CAD program Pro-Engineer. These blueprints were given to the production workshop at Linköpings University so that a prototype could be made. / Efter genomförda livscykeltester av växelspaksdamasker vid Kongsberg Automotive i Mullsjö, förekommer det emellanåt diskussioner om vad som är godkänt och icke godkänt. Dessa diskussioner uppkommer eftersom godkänt/underkänt kriterierna är vagt formulerade. Livscykeltesterna innan bedömningarna tar 4-5 veckor att genomföra, vilket medför långa utvecklingscykler om nytt material skall provas fram. Det är därför önskvärt att utveckla en mer effektiv provningsmetodik som omfattar en stramare bedömningsmall för godkänt/underkänt kriterier samt en testmetod där accelererade livscykeltester kan genomföras. För att utveckla ett hållbart godkänt/underkänt kriteria valdes sju tidigare bedömda damasker ut. Damaskerna analyserades noggrant, därefter genomfördes en ny bedömning. Vid denna bedömning fick utvecklingsavdelningens personal på nytt bedöma damaskerna. Utifrån resultatets repeterbarhet och dess avvikelser kunde de gällande felkällorna lokaliseras. Från dessa utformades ett förslag till en mer styrd bedömningsmall. För att sedan utveckla en testrigg valdes först intressanta skadefall ut. Därefter testades några damasker med dessa skador i verklighetstrogna förhållanden så att vinkelförändringar samt rörelser kunde mätas upp. Med hjälp av måtten utvecklades en lösning på hur skadefallen kunde återskapas under mer styrda former. När lösningen finslipats togs ritningsunderlag fram genom att rita upp en CAD-modell. Detta underlag lämnades sedan in till produktionsverkstaden på Linköpings Universitet så att en prototyp kunde tillverkas.