Introduktion: Antibiotikaresistenta bakterier är ett stort hot mot folkhälsan. Alla patienter har rätt till en smittfri vårdmiljö, trots det förekommer smittspridning inom hälso och sjukvården. Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) hos patienter, personal, men också i vårdmiljön utgör en risk. För att tidigt upptäcka, förebygga och förhindra smittspridning behövs rutiner för vård, hantering av utrustning samt städning av vårdlokaler. Syfte: Syftet var att beräkna andelen miljöodlingar som visade växt av MRSA i vårdrum efter slutstädning, efter vård av patient med känd MRSA, samt om patientens riskfaktorer eller vårdtidens längd påverkade resultatet. Metod: En kvantitativ studie med ett konsekutivt material som utgörs av data från sammanlagt 180 utförda miljöodlingar i Region Halland. Materialet är bearbetat i statistikprogrammet, SPSS, och analyserat med Chi2 test. Resultat: I 14 % (25 av 180) av miljöodlingar påvisades MRSA i vårdmiljön. Riskfaktorers påverkan kunde inte påvisas vad det gällde sår/hudlesioner, dränage, katetrar, tracheostomi eller andra konstgjorda kroppsöppningar. Däremot fanns en signifikant ökad risk att finna MRSA i vårdrummet, efter slutstädning, om vårdtiden överstigit 1 dygn. Slutsats: Studien visar att slutstädningens kvalitet är viktig och troligen mer betydelsefull än inverkan av patientens riskfaktorer eftersom det inte gick att påvisa något statistiskt signifikant samband mellan patientens riskfaktorer och förekomst av MRSA i vårdrummet efter slutstädning. Däremot kan vårdtiden användas vid bedömning av ökad risk för växt och smittspridning av MRSA och rutiner borde eventuellt anpassas utifrån det. / Introduction: Evolution of antibiotic resistant bacteria poses a major threat to public health. All patients are entitled to a non-infectious care environment; despite the fact that infectious transmission in health care is possible. Prevalence of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in patients, staff and in health care environment represents such a threat.  In infection prevention in health care established routines in patient care, handling of medical equipment and cleaning in care environment are essential. Aim: The aim of the study was to assess the fraction of MRSA positive environmental sampling following terminal cleaning of a room where a patient with confirmed MRSA was treated, and to assess whether potential patient’s risk factors and/or length of hospital stay influenced the result. Methods: Quantitative study with consecutive material consisting of data from in total 180 environmental samplings performed in Region Halland. The material has been processed with the statistic program SPSS, and analyzed with Chi2 test.  Results: In 14 % (25 out of 180) of the environmental samplings MRSA was detected. A statistically significant association between prevalence of patient risk factors as wounds/skin lesions, drainage, catheters, tracheostomy or other artificial body openings could not be shown. However, a hospital stay exceeding 24 hours significantly increased risk of detecting MRSA in the patient room after terminal cleaning.  Conclusion: Quality of terminal cleaning is important in preventing transmission of MRSA in health care environment and probably more important than the impact of patient risk factors. However, length of hospital stay is a factor worth consideration and can possibly be used to influence care routines in prevention of transmission of MRSA in health care environment.