No description available.

<p>SAMMANFATTNING</p><p><strong><p>Bakgrund</p>: Forskning har visat en brist i sjuksköterskors kunskap om vilka behov en våldtagen kvinna har. Kunskapsbristen riskerar att resultera i en försämrad omvårdnad. <strong><p>Syfte</p>: Syftet var att utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv beskriva omvårdnadsbehovet hos kvinnor som utsatts för våldtäkt. <strong><p>Metod</p>: En systematisk litteraturstudie med granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa studier där fem teman för omvårdnadsbehov skapades. <strong><p>Resultat</p>: <em>Bemötandet från sjuksköterskan var avgörande för hur kvinnorna upplevde sjukhusvistelsen samt för hur mycket de valde att öppna sig och berätta om våldtäkten. <em>Stöd hade främst en bekräftande och stärkande funktion, men gav också känslomässigt stöd och praktiska redskap för att hantera våldtäkten. <em>Information på sjukhuset upplevdes hos kvinnorna som en känsla av ökad kontroll över situationen som gav dem valmöjligheter inför framtiden. Den <em>forensiska undersökningen och <em>de medicinska insatserna var nödvändiga för kvinnornas läkningsprocess och den kommande rättegången. Samhällets syn på våldtäkt påverkade inte bara sjuksköterskans syn på våldtäkt, utan även den våldtagnes känsla av skam och skuld över det som hänt. Detta tillsammans med sjuksköterskans utbildning och kunskap var <em>faktorer som hade betydelse för god omvårdnad av den våldtagna kvinnan. <strong><p>Diskussion och slutsats</p>: Sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap angående hur en våldtagen kvinna vill bli bemött. Resultatet skulle kunna ha betydelse för sjuksköterskors fortsatta arbete genom att ge tydliga direktiv om vilka omvårdnadsbehov en våldtagen kvinna har och hur dessa kan tillgodoses. </strong></em></em></em></em></em></em></strong></strong></strong></strong></p>

Antalet anmälda våldtäkter har ökat markant de senaste tio åren. År 2010 anmäldes 5960 våldtäkter mot kvinnor, män och barn jämfört med 2084 våldtäkter år 2001. När det gäller antalet anmälda våldtäkter år 2010 mot kvinnor 18 år eller äldre var siffran 3245, medan motsvarande siffra för män var 97. Kvinnan som våldtas blir kränkt och förödmjukad både sexuellt och personligt. Som andra människor i kris kan hon tappa meningen med sitt liv och fyllas av sorg och ångest. Får hon inte hjälp och stöd att dela och förstå sina känslor kan hennes självförtroende förvandlas till känslor av värdelöshet. Enligt International Council of Nurses (ICN:s) etiska kod för sjuksköterskor ligger det i vårdens natur bland annat att alla personer har rätt till liv, värdighet och att bli respektfullt behandlad. Ett kompetensområde som är viktigt vid mötet med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt är att främja hälsa och att förebygga ohälsa, där ingår till exempel att stötta patienter med ohälsa samt kunna identifiera olika ohälsorisker.

SAMMANFATTNING Bakgrund : Forskning har visat en brist i sjuksköterskors kunskap om vilka behov en våldtagen kvinna har. Kunskapsbristen riskerar att resultera i en försämrad omvårdnad. Syfte : Syftet var att utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv beskriva omvårdnadsbehovet hos kvinnor som utsatts för våldtäkt. Metod : En systematisk litteraturstudie med granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa studier där fem teman för omvårdnadsbehov skapades. Resultat : Bemötandet från sjuksköterskan var avgörande för hur kvinnorna upplevde sjukhusvistelsen samt för hur mycket de valde att öppna sig och berätta om våldtäkten. Stöd hade främst en bekräftande och stärkande funktion, men gav också känslomässigt stöd och praktiska redskap för att hantera våldtäkten. Information på sjukhuset upplevdes hos kvinnorna som en känsla av ökad kontroll över situationen som gav dem valmöjligheter inför framtiden. Den forensiska undersökningen och de medicinska insatserna var nödvändiga för kvinnornas läkningsprocess och den kommande rättegången. Samhällets syn på våldtäkt påverkade inte bara sjuksköterskans syn på våldtäkt, utan även den våldtagnes känsla av skam och skuld över det som hänt. Detta tillsammans med sjuksköterskans utbildning och kunskap var faktorer som hade betydelse för god omvårdnad av den våldtagna kvinnan. Diskussion och slutsats : Sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap angående hur en våldtagen kvinna vill bli bemött. Resultatet skulle kunna ha betydelse för sjuksköterskors fortsatta arbete genom att ge tydliga direktiv om vilka omvårdnadsbehov en våldtagen kvinna har och hur dessa kan tillgodoses.

In jurisprudence, a lot has happened with the women´s peace laws since 18th century. Empirical material from four criminal convictions from the 18th, 19th and the 21st centuries has been studied and comparisons have been made between now and then regardin this crime. When you look at the crime of rape, it has a history that shows that there has been low acceptance of this type of crime, but the degree of acceptance has varied over time depending of the living conditions and norms that have existed in society over the time.

<p>Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt. Slutligen undersöks olika behandlingsmetoder för förövaren, där litteraturen uppvisar en mångfald kring olika behandlingsmetoder. En gemensam nämnare för dem alla är att behandlingen bör utformas individuellt för varje dömd gärningsman. Förövaren skall efter behandlingen kunna förstå, identifiera, känna samt kunna kontrollera sitt sätt att uttrycka aggression och vanmakt. Forskningslitteraturen belyser utifrån psykodynamisk teori att förövarbeteendet har uppkommit genom tidiga störningar under personlighetsutvecklingen, orsakade av bland annat fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp i barndomen, förövaren känner sig maktlös och han kompenserar sig för det genom att agera ut och ta makten. Feministisk teori menar följaktligen att fysiskt våld och sexuella övergrepp är ett uttryckssätt för den manliga könsrollens strukturella makt och styrka. Resultaten visar på en komplex problembild där det finns ett samband mellan förövarens personlighet, identitet, omgivningen, förväntningar, påverkan och förebilder. Utöver detta inverkar även individuell och strukturell makt vid sexuella övergrepp.</p>

Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt. Slutligen undersöks olika behandlingsmetoder för förövaren, där litteraturen uppvisar en mångfald kring olika behandlingsmetoder. En gemensam nämnare för dem alla är att behandlingen bör utformas individuellt för varje dömd gärningsman. Förövaren skall efter behandlingen kunna förstå, identifiera, känna samt kunna kontrollera sitt sätt att uttrycka aggression och vanmakt. Forskningslitteraturen belyser utifrån psykodynamisk teori att förövarbeteendet har uppkommit genom tidiga störningar under personlighetsutvecklingen, orsakade av bland annat fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp i barndomen, förövaren känner sig maktlös och han kompenserar sig för det genom att agera ut och ta makten. Feministisk teori menar följaktligen att fysiskt våld och sexuella övergrepp är ett uttryckssätt för den manliga könsrollens strukturella makt och styrka. Resultaten visar på en komplex problembild där det finns ett samband mellan förövarens personlighet, identitet, omgivningen, förväntningar, påverkan och förebilder. Utöver detta inverkar även individuell och strukturell makt vid sexuella övergrepp.

<p>Uppsatsen är först och främst en komparativ studie av svensk och norsk rätt rörande våldtäktsbrottet, med fokus på det i Norge införda sänkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam våldtäkt i norsk rätt ,var tämligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motståndarna till det sänkta skuldkravet kan känna sig lugna. Deras farhågor om bristande rättssäkerhet, fokus på offret m m, har hittills inte besannats.</p><p>En mindre del av uppsatsen ägnas också åt synen på brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhället. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rättsfall tillsammans med två norska rättsfall.</p><p>Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam våldtäkt och vilka konsekvenser det kan få för brottsoffer och förövare.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om svenska tidningars rapportering om konflikterna och massvåldtäkterna i Demokratiska republiken Kongo, med ett syfte att kartlägga hur ofta tidningarna skriver om femicide. Med en kvantitativ och en kvalitativ metod har vi undersökt rapporteringen i <em>Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet </em>och <em>Expressen </em>under ett års tid, från den 18 november 2008 till den 18 november 2009. Vi valde dessa tidningar eftersom de är fyra av Sveriges största tidningar. Vi har valt att titta på hur mycket tidningarna skriver om kvinnor i DRK och hur de framställer kvinnan. Vi tror att ett ökat medieutrymme om konflikterna och massvåldtäkterna är av stor betydelse i förståelsen och medvetenheten av det femicide som pågår i DRK, vilket tidningarna kan bidra med till sina läsare.</p><p>Två frågeställningar som vi har utgått från är: Får konflikten och massvåldtäkterna tillräckligt utrymme? Och hur invecklad och komplex är rapporteringen av våldet mot kvinnorna?</p><p>Huvudresultatet visar att <em>Expressen </em>skrev minst om situationen, därefter <em>Aftonbladet.</em> Tidningen som skrev flest artiklar var <em>Dagens Nyheter</em> och sedan <em>Svenska Dagbladet.</em> Kvinnorna i DRK kommer sällan till tals i texterna utan istället är det andra personer som talar om och för dem. Ofta får kvinnan endast rollen som offer.</p>

Den här uppsatsen handlar om svenska tidningars rapportering om konflikterna och massvåldtäkterna i Demokratiska republiken Kongo, med ett syfte att kartlägga hur ofta tidningarna skriver om femicide. Med en kvantitativ och en kvalitativ metod har vi undersökt rapporteringen i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under ett års tid, från den 18 november 2008 till den 18 november 2009. Vi valde dessa tidningar eftersom de är fyra av Sveriges största tidningar. Vi har valt att titta på hur mycket tidningarna skriver om kvinnor i DRK och hur de framställer kvinnan. Vi tror att ett ökat medieutrymme om konflikterna och massvåldtäkterna är av stor betydelse i förståelsen och medvetenheten av det femicide som pågår i DRK, vilket tidningarna kan bidra med till sina läsare. Två frågeställningar som vi har utgått från är: Får konflikten och massvåldtäkterna tillräckligt utrymme? Och hur invecklad och komplex är rapporteringen av våldet mot kvinnorna? Huvudresultatet visar att Expressen skrev minst om situationen, därefter Aftonbladet. Tidningen som skrev flest artiklar var Dagens Nyheter och sedan Svenska Dagbladet. Kvinnorna i DRK kommer sällan till tals i texterna utan istället är det andra personer som talar om och för dem. Ofta får kvinnan endast rollen som offer.