I denna systematiska litteraturstudie är syftet att undersöka olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteters påverkan på kunskapsutveckling i ämnet geometri. Som bakgrund till detta ligger de svenska elevernas bristfälliga geometrikunskaper. Undervisningsmetoderna och klassrumsaktiviteterna, med dess kunskapsinnehåll, vägs mot Van Hieles utvecklingsnivåer. Vidare vävs det sociokulturella lärandeperspektivet in i synen på kunskapsinhämtande. TIMSS syn på kunskap diskuteras mot betygskriternernas syn på kunskap för årskurs 6 i Lgr 22. 23 artiklar inhämtades, lästes och kategoriserades för att få en överblick inom området. 14 av dessa har djupanalyserats och sammanställts. Efter sammanställningen framgår det att studiens resultat inte pekar på något entydigt svar. Resultatet visar att det går att åstadkomma utveckling inom flertalet olika kunskapsområden genom att arbeta med olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter, så som exempelvis GeoGebra eller fysiskt laborativt material. Studiens olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter lutar sig främst mot Van Hieles nivå 2, men berör även fler av Van Hieles utvecklingsnivåer. Genom att identifiera vilka kunskaper eleverna besitter kan läraren utforma undervisningsaktiviteter som gynnar kunskapsutvecklingen hos eleverna för att de ska kunna ta sig vidare till nästa Van Hiele nivå. Studiens resultat och dess olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter kan ses som ett stöd för läraren i sin planering, och på så vis stödja eleven till kunskapsutveckling. Studien visar även på att motivation kan ses som en bidragande faktor till kunskapsutveckling. / In this systematic literature study, the aim is to examine the influence of different teaching methods and classroom activities on knowledge development in geometry. The background to this is the Swedish students' deficient knowledge of geometry. The teaching methods and classroom activities, with their knowledge content, are compared against Van Hiele's levels of geometric thinking. Furthermore, the view of knowledge acquisition is seen through the socio-cultural learning perspective. The concept of knowledge is discussed between TIMSS' view of knowledge and the grading criteria for grade 6 in the Swedish school curriculum. 23 articles were obtained, read and categorized to get an overview of the field. 14 of these 23 articles were compiled and through the compilation it appears that the results of the study do not point to any straight answer. The result shows that it is possible to achieve development in several different areas of knowledge by working with different teaching methods and classroom activities, such as GeoGebra and physical manipulatives materials. By identifying which knowledge the students possess, the teacher can design teaching activities that favor the knowledge development of the students, so the students can advance from one Van Hiele level to the next. The results of the study and its various teaching methods and classroom activities can be seen as support for the teacher in his planning, and thus support the student's knowledge development. The study also shows that motivation can be seen as a contributing factor to knowledge development.

The purpose with this research paper is to examine the students’ shown knowledge in geometry, with a focus on construction and its concepts, and the educational value and teaching the students got in this area. The students’ homes are used as a starting-point. The students shall, from a self-made drawing of their home and a photograph of it, describe what their home looks like. In this paper, the mathematical concepts the students used will be analyzed and compared with the education they received. The analytical framework is based on Van Hieles levels of knowledge and Blooms Taxonomy. The study was done at a Secondary School in Kenya. Four students were selected and interviewed. The lesson observations were made with the purpose to get an understanding for how the education for these students look like and to get examples on how the teaching is conducted for these students. Finally, interviews with the teachers were carried out. The students show a good knowledge in the national exams. However, the study shows that when the students are supposed to use this particular knowledge outside of the classroom, the students experience difficulties. Mostly, the students encounter problems when they are supposed to estimate measurements. Furthermore, they lack the ability to compare scales. The research also shows that the education for these students is monotone and much time during the lessons is spend either with a teacher lecturing in front of the board or students working with examples in the textbook. According to the Variation Theory, the knowledge of the students should deepen if the objects of learning are varying. This variation is not something the students receive in the present situation. / Syftet är att undersöka några gymnasieelevers visade kunskaper i geometri med fokus på konstruktion och begreppsanvändning samt den undervisning som erbjuds eleverna inom området. Elevernas hem används som utgångspunkt. Eleverna ska utifrån en teckning, som de själva ritat, och ett fotografi beskriva hemmet. De matematiska begrepp som eleverna använder analyseras. Analysverktyget bygger på van Hieles kvalitativa kunskapsnivåer och Blooms Taxonomi. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i Kenya. Fyra utvalda elever intervjuades. Lektionsobservationer genomfördes i syfte att få förståelse för hur elevernas undervisningssituation ser ut och få exempel på hur undervisningen bedrivs. Slutligen intervjuades två av elevernas lärare. Eleverna har goda kunskaper på nationella prov men undersökningen visar att när dessa kunskaper skall överföras till något utanför lektionssalen stöter eleverna på problem. De har svårt att uppskatta längdenheter och svårt att jämföra skala. Det kommer också fram att deras undervisning är ganska monoton. Mycket tid läggs till att läraren undervisar eleverna framme vid tavlan eller att eleverna jobbar med uppgifter i sin övningsbok. Enligt variationsteorin, som beskrivs i arbetet, skulle elevernas kunskaper ges möjlighet att fördjupas om de geometriska objekt som skall förstås varieras. Denna variation erbjuds inte eleverna i nuläget.