Brekalo, Dragana (2016), Lustfyllt lärande matematik på lågstadiet. Speciallärarprogrammet,Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVid internationella granskningar PISA (Skolverket, 2012a) och TIMMS (Skolverket, 2011b) visar svenska elevers prestationer i matematik sämre resultat än jämnåriga i andra länder. I min dagliga lärarverksamhet möter jag elever som inte tycker att matematik är kul och som inte visar någon lust att arbeta med matematik i skolan. Med min undersökning försökte jag som blivande speciallärare identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är att undersöka arbetsformer som lärarna använder för att väcka elevernas lust för att lära sig matematik samt hur och på vilket sätt enligt lärarna formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik. Jag avser att identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Frågeställningar:•Hur menar lärarna i undersökningen att lustfyllt lärande i matematik kan utvecklas för lågstadieelever?•På vilka sätt uppfattar dessa lärare att formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik?TeoriDen här studien utgår ifrån sociokulturella perspektiv ansluten till Vygotskijs (1934b) teori. Vygotskij (1934b) ansåg att språket är ett viktigt redskap i kommunikation och att språket fyller en social funktion i dialog med andra människor där man ständigt utvecklar sin självkännedom. Författaren beskriver att förhållandet mellan tanke och språk är en levande process och att lärande och utveckling är ett resultat av en interaktion.Metod Undersökningen består av en kvalitativ ansats. Sju personliga intervjuer genomfördes med lågstadielärare samt fyra gruppintervjuer med 25 elever. Intervjuerna som utfördes med lärarna var halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Lärarnas synsätt av lustfyllt lärande i matematik underbyggdes med hjälp av elevernas intervjuer vilket skulle bidra till att få en klarare bild av lärarnas uppfattning. Respondenterna i gruppintervjuerna var elever i år tre och intervjuerna handlade om deras upplevelser av matematikarbete i skolan. ResultatUndersökningens resultat visar att lärarna använder olika strategier för att stärka elevernas lust att lära bland annat genom en varierad undervisning. Elevernas upplevelser av matematik visar att laborativt arbete är mest framgångsrikt. Att levandegöra matematik handlar om att ge elever en känsla av att matematiken är en del av deras vardag. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är lärarens entusiasm att inspirera elever till en positiv inställning till matematik. Elevens positiva självbild kreerar möjliga utvägar att tänka utöver sin förmåga samt att eleven får styrka att kunna hantera det som verkar vara komplicerat (Kullberg, 2004). Resultaten visar även att kommunikation och relation mellan lärare och elev är en väsentlig förutsättning som bidrar till elevens lust att lära. En lärares främsta uppgift är att skapa relationer med sina elever som är en grund för ett bra samarbete samt ger den tillträde till elevens lustfyllda kunskapssökande. Resultaten visar att den formativa bedömningen har en stor möjlighet att påverka elevens lust för matematik. Genom lärarens uppmuntran, återkoppling och beröm förs eleven vidare till egen kunskapsutveckling (Nottingham, 2013). Den formativa bedömningen visar dessutom att eleven lär sig resonera på egen hand vilket stärker självfortroende och tålamod i elevens arbetsgång (Wiliam, 2013). ImplikationerDen här studien lyfter speciallärarens viktiga roll i skolan. Specialläraren ska bidra till skapandet av en positiv inställning till matematik och ett bra bemötande av elever. Speciallärarens uppgift tillsammans med lärarna på lågstadiet är att stödja och utmana elever att upptäcka matematiken genom praktiska och laborativa arbetssättet. I rollen som speciallärare ingår det att i samråd med lärarna skapa förutsättningar för elever som är i behov av stöd. Genom att använda sitt övergripande perspektiv kan specialläraren anpassa insatser med hjälp av befintliga resurser i skolan inte enbart som akuta lösningar utan som en del av en proaktiv verksamhetskultur.