<p>In a world that gets more and more competitive as we speak, it is suggested that the future of marketing will be a battle of brands. Destinations are the travel industry’s biggest brands and the process of branding a place brings challenges different from those of traditional product-branding. This study investigates the challenges that the Swedish mountain destination Åre is facing as the village and the company responsible for destination marketing, Åreföretagarna AB, are working towards their vision – that Åre in 2020 will be Europe’s most attractive year-round destination. A qualitative study from the view of some of the stakeholders’ shows that the defiances are indeed there and that one of Åre’s biggest challenges in creating a strong destination brand will be to tackle both public and private interests in the branding process.</p> / <p>Det påstås att i en allt mer tävlingsinriktad värld så kommer framtidens marknadsföring vara en strid mellan olika varumärken där endast de starkaste överlever. Rese- och turistbranschens största varumärken är destinationerna och processen att skapa ett varumärke av en plats innebär andra utmaningar än traditionellt varumärkesskapande. I egenskap av en person med stark platsanknytning till den svenska fjälldestinationen Åre har jag funnit intresse i vilka problem som följer med försöken att varumärkesföra Åre och alltså i processen att gå från by till brand. Diskussionerna utmynnade i problemformuleringen,</p><p><em>Vilka utmaningar står destinationsvarumärket Åre främst inför idag?</em></p><p>Destinationsbolaget Åreföretagarna AB har fått ansvaret för destinationsmarknadsföringen och arbetar mot en vision att Åre år 2020 skall vara Europas mest attraktiva åretruntdestination. Kvantitativa intervjuer med utvalda intressenter i destinationsvarumärket har genomförts med syfte att skapa en bild av Åre ur ett varumärkesperspektiv och hur utmaningarna för detta varumärke ser ut. Målsättningen har varit att kunna presentera en aktuell bild av varumärkessituationen och på detta sätt inspirera destinationsbolaget till fortsatt utveckling inom problemområdena.</p><p>Genom att anta ett hermeneutiskt angreppssätt är det mina egna värderingar och tolkningar som ligger till grund för dels studiens sammanställande och dels de tolkningar som lett till det resultat jag presenterar. Studiens slutsats är att destinationen Åre, i arbetet med det platsspecifika varumärket, idag främst står inför följande tre utmaningar,</p><p>- <em>Att lösa begynnande intressekonflikter mellan destinationens och lokalbefolkningens intressen.</em></p><p>- <em>Att etablera starka, säsongsoberoende attribut och implementera dessa hos både stora och små intressenter.</em></p><p>- <em>Att definiera en tydlig målgrupp för åretruntdestinationens varumärke och att satsa på att skapa fördelar för den marknaden snarare än att maximera volymen. </em></p>

In a world that gets more and more competitive as we speak, it is suggested that the future of marketing will be a battle of brands. Destinations are the travel industry’s biggest brands and the process of branding a place brings challenges different from those of traditional product-branding. This study investigates the challenges that the Swedish mountain destination Åre is facing as the village and the company responsible for destination marketing, Åreföretagarna AB, are working towards their vision – that Åre in 2020 will be Europe’s most attractive year-round destination. A qualitative study from the view of some of the stakeholders’ shows that the defiances are indeed there and that one of Åre’s biggest challenges in creating a strong destination brand will be to tackle both public and private interests in the branding process. / Det påstås att i en allt mer tävlingsinriktad värld så kommer framtidens marknadsföring vara en strid mellan olika varumärken där endast de starkaste överlever. Rese- och turistbranschens största varumärken är destinationerna och processen att skapa ett varumärke av en plats innebär andra utmaningar än traditionellt varumärkesskapande. I egenskap av en person med stark platsanknytning till den svenska fjälldestinationen Åre har jag funnit intresse i vilka problem som följer med försöken att varumärkesföra Åre och alltså i processen att gå från by till brand. Diskussionerna utmynnade i problemformuleringen, Vilka utmaningar står destinationsvarumärket Åre främst inför idag? Destinationsbolaget Åreföretagarna AB har fått ansvaret för destinationsmarknadsföringen och arbetar mot en vision att Åre år 2020 skall vara Europas mest attraktiva åretruntdestination. Kvantitativa intervjuer med utvalda intressenter i destinationsvarumärket har genomförts med syfte att skapa en bild av Åre ur ett varumärkesperspektiv och hur utmaningarna för detta varumärke ser ut. Målsättningen har varit att kunna presentera en aktuell bild av varumärkessituationen och på detta sätt inspirera destinationsbolaget till fortsatt utveckling inom problemområdena. Genom att anta ett hermeneutiskt angreppssätt är det mina egna värderingar och tolkningar som ligger till grund för dels studiens sammanställande och dels de tolkningar som lett till det resultat jag presenterar. Studiens slutsats är att destinationen Åre, i arbetet med det platsspecifika varumärket, idag främst står inför följande tre utmaningar, - Att lösa begynnande intressekonflikter mellan destinationens och lokalbefolkningens intressen. - Att etablera starka, säsongsoberoende attribut och implementera dessa hos både stora och små intressenter. - Att definiera en tydlig målgrupp för åretruntdestinationens varumärke och att satsa på att skapa fördelar för den marknaden snarare än att maximera volymen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur musikbolagen skapar ett varumärke kring deras artister. Frågeställningarna kretsar kring varumärkesskapande, hur samarbetet mellan kvinnliga artister och musikbolagen de tillhör ser ut i de olika stadierna av artisternas karriärer. Jag ställde mig också frågan hur mycket artisternas karriärer påverkas av att de är kvinnor och hur relationen mellan sociala medier, artister och musikbolagen ser ut.    Uppsatens fokus ligger till största del på den svenska musikindustrin men eftersom båda musikbolagen rör sig utanför Sverige, fanns den internationella marknaden i bakgrunden under studiens gång.    Den metod som valts för denna uppsats var den kvalitativa forsknings intervjun. Det skedde tre stycken intervjuer med fyra kvinnor inom musikbranschen och som jobbar på den musikbolag som är fokuset för denna studie. De musikbolag som besöktes var Playground Music, Universal Music Group och MTA Production. Intervjuerna var uppbyggda kring varumärkesskapandet kring en artist, hur man skapar en långsiktig karriär, sociala mediers betydelse för artister idag och hur kvinnliga artisters karriärer ser ut.    Resultatet blev en tydligare bild kring hur musikbolagen jobbar med artister i stort samt vad de tyckte var viktigt att tänka på som musikbolag och artist. Playground Music och Universal Music skiljer sig i storlek men i grunden vill de båda samma sak: att ge en röst och en plattform för kreativa artister.