Sammanfattning I denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven. I min uppsats har jag följande frågeställning: Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet? För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram. Den empiriska undersökningen har ställts i relation till den tidigare forskningen för att se om mina resultat avviker eller stämmer överens med tidigare resultat. Vad har jag då kommit fram till? Verksamheten i Karlskrona tycks vara mer arbetsgivarvänlig än motsvarande facklig verksamhet vid civila varv. Frågorna som drivits inom avdelning 36 har jämförts med dem som drivits inom Metalls avdelning 4 vid Kockums i Malmö. Staten verkar ha varit mer mån om sina anställda på vissa punkter än vad varit fallet vid Kockums. Däremot kan jag inte finna några belägg för att konfliktnivån varit högre vid civila varv än vid örlogsvarvet respektive tvärtom.

<p>Sammanfattning</p><p>I denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de civila varven.</p><p>I min uppsats har jag följande frågeställning:</p><p>Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid civila varv i allmänhet?</p><p>För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram. Den empiriska undersökningen har ställts i relation till den tidigare forskningen för att se om mina resultat avviker eller stämmer överens med tidigare resultat.</p><p>Vad har jag då kommit fram till? Verksamheten i Karlskrona tycks vara mer arbetsgivarvänlig än motsvarande facklig verksamhet vid civila varv. Frågorna som drivits inom avdelning 36 har jämförts med dem som drivits inom Metalls avdelning 4 vid Kockums i Malmö. Staten verkar ha varit mer mån om sina anställda på vissa punkter än vad varit fallet vid Kockums. Däremot kan jag inte finna några belägg för att konfliktnivån varit högre vid civila varv än vid örlogsvarvet respektive tvärtom.</p>