Wikområdet vid Lårstaviken sydväst om Uppsala har sedan sommaren 2018 haft problem med vattentillgången. Region Uppsala som förvaltar området har tillsammans med STUNS Energi beställt en undersökning av möjliga tekniska systemlösningar som kan lösa vattenproblematiken. Undersökningen har bestått av en litteraturstudie och en fallstudie där ett platsbesök på Wikområdet ingick. Systemlösningarna som analyseras i den här undersökningen är högtrycksspolning av brunnarna på området, konstgjord grundvattenbildning via infiltration, regnvatteninsamling, ytvattenrening, recirkulation av vatten samt vattenbesparande tekniker. Idag tar Wik vatten från brunnarna på området och när dessa inte producerar tillräckligt mycket vatten kör lastbilar ut vatten till Wik. Denna systemlösning analyseras också i undersökningen, men används främst som referens. För att bedöma vilken lösning som är bäst lämpad för området undersöktes dessa med avseende på en mängd olika kriterier i en multikriterieanalys. Exempel på kriterier i multikriterieanalysen är kostnad, hälsorisker, färg och lukt på vattnet, kemikalieanvändning, platskrav samt hur stor andel av vattenbehovet lösningen kan tillgodose. Kriterierna viktades mot varandra och lösningarna tilldelades betyg inom varje kriterium. Lösningen med högst poäng från multikriterieanalysen var högtrycksspolning av brunnarna, delvis på grund av de låga kostnaderna. Om högtryckspolningen inte lyckas rekommenderas ytvattenrening med nanofilter. Vattenbesparande tekniker visade sig vara en bra lösning för Wik, då den minskar vattenförbrukningen. De sämre lösningarna visade sig vara regnvatteninsamling och återcirkulation av vatten på grund av att de inte täcker hela behovet och har dyra installationskostnader. / Ever since the summer of 2018 the Wik-area by Lårstaviken, a part of the lake Ekoln, southwest of Uppsala in Sweden, have had issues regarding their water assets. The proprietor of the area, Region Uppsala, has therefore together with STUNS Energi ordered an analysis with the aim to examine different technical system solutions to solve the issue. The analysis consisted of a literature study and a case study which included an excursion to Wik. The system solutions analysed in this review are hydraulic fracturing of the wells situated in the area, artificial groundwater recharge through infiltration, rainwater harvesting, surface water treatment, recirculation of water and finally water-saving devices. Wik is currently retrieving water from the wells situated on the area and when they do not produce enough water, trucks are hired to drive complimentary water to Wik. This solution is analysed as well, but mostly for reference purpose. A multi-criteria analysis was implemented to assess which of the different solutions were best suited for the area regarding different criteria. Examples of criteria making up the multi-criteria analysis are cost, health concerns, colour and odour of the water, use of chemicals, space requirement and finally how much of the water consumption that is satisfied. The criteria were ranked against each other and the solutions were awarded a score within each criterion. Hydraulic fracking of the wells was awarded the highest score from the multi-criteria analysis, partly because of the low cost. However, if hydraulic fracking does not satisfy the water needed for the area, surface water treatment with nanofiltration is recommended.  Water-saving devices turned out to be an appropriate solution for Wik since it decreases the water consumption. The solutions less applicable to Wik were rainwater harvesting and recirculation of water due to the fact that they do not satisfy the whole amount of water needed and the expensive cost of installation.

During the last couple of years, Sweden has experienced periods with greatly reduced amount of precipitation, causing decreased groundwater levels. This has affected the drinking water supply. The need to actively prevent water scarcity is strong. Apart from water scarcity, the water available for consumption is also limited by the capacity of wastewater treatment plants, pipelines and waterworks. As a result of this, interests in water conservation measures have grown among municipalities the last few years. Opportunities to save water are good, but there is a lack of incentive to invest in technical solutions. Investment costs are high in relation to the low prices of drinking water. Primary drivers are currently awareness of the issue or local problems with water scarcity. Further incentives are thus needed. The aim of this thesis is to examine what the main drivers are for large property owners to implement measures to save water and what the obstacles are. The aim is also to investigate how water saving measures can help reduce energy use and financial expenses. To fulfil this purpose, interviews with larger property owners, literature search and calculations were carried out.   The results from the interviews showed that the main drivers were resource management and social responsibility. Economy proved to be an increasingly important driver as the price for water and energy are rising. The main obstacles for implementing water saving measures were financing issues and technical difficulties in implementation. Certification proved to be important for commercial property owners but was not considered profitable for the public housing companies. Calculations showed significant theoretical savings with regards to water, energy and economy with the techniques: aerators, water-saving showers and low-flush toilets. Calculations also showed that for more advanced technical solutions like urine-separating toilets and recirculating showers, the potential for water saving is great but it takes a long time for an investment to pay off. Collected data showed a high consumption despite water efficient technology, which implies that technology has to be combined with other measures, for example communication or individual metering and billing for cold water.  Key words: drivers, water conservation measures, large property owners, household water use, drinking water / Under de senaste åren har Sverige upplevt några långa perioder med mycket mindre nederbörd än normalt, med sänkta nivåer i grundvattenmagasin som följd, vilket påverkar dricksvattenförsörjningen. Behovet av att aktivt förebygga vattenbrist är stort. Förutom vattenbrist begränsas mängden vatten som kan användas också av kapaciteten i vattenverk, ledningsnät och reningsverk. Detta har gjort att intresset för vattenbesparande åtgärder ökat från VA-huvudmän de senaste åren. Möjligheterna till vattenbesparing i hushåll och kontor är goda, men det saknas ekonomiska incitament för att investera i de tekniska lösningar som krävs. Investeringskostnaderna bedöms för höga i förhållande till de låga priserna på dricksvatten. Drivkrafter i nuläget handlar främst om medvetenhet i frågan samt vattenbrist i lokalområdet. Därför finns det behov av ytterligare incitament.  Syftet med denna studie var att undersöka vilka de huvudsakliga drivkrafterna är för större fastighetsägare av hyresfastigheter att vidta åtgärder för vattenbesparing och vilka hinder som finns. Syftet var också att titta på hur energibesparing kan uppnås genom vattenbesparande åtgärder samt vilken ekonomisk besparing som kan uppnås genom att vidta åtgärder. För att uppfylla detta syfte användes intervjuer, litteratursökning och beräkningar. Resultaten från intervjuer med fastighetsägare visade att de huvudsakliga drivkrafterna var resurshushållning och samhällsansvar, men att ekonomi blivit en viktigare drivkraft i och med stigande priser på vatten och energi. De huvudsakliga hindren för att vidta åtgärder var problem med finansiering samt tekniska svårigheter kopplat till implementering. Certifiering var viktigt för de kommersiella fastighetsbolagen men ansågs inte lönsamt för de allmännyttiga bostadsbolagen. Resultaten från beräkningar visade på en stor teoretisk besparing med avseende på både vatten, energi och ekonomi med åtgärderna perlatorer, vattensnåla duschar samt snålspolande toaletter. Resultaten visar att för mer avancerade tekniska åtgärder för vattenbesparing såsom urinseparerande toaletter och recirkulerande duschar är vattenbesparingspotentialen stor, men det tar lång tid för en investering att återbetala sig. Insamlad data visade på en hög förbrukning trots vattensnål teknik, vilket talar för att tekniken behöver kombineras med fler åtgärder, som exempelvis kommunikation eller individuell mätning och debitering för kallvatten.