Utfört examensarbete undersöker vinkelfelet i mätkretsen för riktade jordfelsskydd och hur det påverkar dess felbortkoppling. Uppkomna vinkelfel i mätkretsen kan påverka det riktade jordfelsskyddet så att verklig felström och uppmätt felström inte stämmer överens, vilket kan leda till uteblivna eller obefogade felbortkopplingar. Vattenfall ställer krav på att vinkelfelet får uppgå till max ±2 grader för mätkretsen. Eftersom vinkelfelet i många fall har en hög påverkan på jordfelsskyddets noggrannhet undersöks vad Vattenfalls vinkelkrav egentligen innebär. Största orsaken till vinkelfelet uppstår oftast i strömtransformatorn och därför undersöks hur mycket två strömtransformatorer med olika klassificeringar som är vanliga i elnätet påverkar vinkelfelet i mätkretsen. Jordfel är det vanligast uppkomna felet i mellanspänningsnät och dess storlek beror till stor del på hur mycket kapacitivt bidrag som finns på linjerna samt värdet på nollpunktsresistorn. Det kapacitiva bidraget från linjen kompenseras centralt i fördelningsstationen och ibland lokalt ute på ledningen. Den högst tillåtna centralt kompenserade delen av en linje får vara 30 A, vid reservdrift av en linje kan denna del uppgå till 60 A. Vinkelfelet har en högre påverkan vid stora kapacitiva bidrag och vid låga värden på nollpunktsresistorn. I många fall sitter det flera riktade jordfelsskydd på samma linje där selektivitet alltid eftersträvas. Vinkelfelet kan ha en negativ påverkan på denna selektivitet. Genom beräkningar, simuleringar och provningar har ett antal slutsatser dragits. Vattenfalls vinkelkrav ger en otydlig bild angående tillåten påverkan på jordfelsskyddet. Med rätt val av strömtransformator påvisas att det troligtvis är möjligt att skärpa vinkelkravet. För att minska vinkelfelets påverkan kan den högst tillåtna centralt kompenserade delen minskas och/eller öka värdet på nollpunktsresistorn. En beloppsselektivitet på 1000 Ω kan inte alltid tillämpas då vissa fall kräver en beloppsselektivitet på 2000 Ω. Genom att sätta nollpunktsspänningen som utlösningsvillkor och nollpunktsströmmen som frigivningsvillkor kan enligt studien troligen ett noggrannare jordfelsskydd uppnås. / This bachelor's thesis examines the angular error in the measurement circuit for directional earth-fault protection and how this error affects the fault disconnection. Angular errors in the measurement circuit can affect the directional earth-fault protection in such a way that the real fault current and the measured fault current do not match. This can lead to missed or unwarranted fault disconnections. Vattenfall has a requirement which states that the angular error must not exceed ±2 degrees for the measurement circuit. Since the angular error in many cases has a high impact on the earth-fault accuracy, an investigation concerning what Vattenfalls angle requirement really means. The main cause of the angular error usually occurs in the current transformers and therefore two commonly used current transformers in the grid with different classifications and their impact on the angular error in the measurement circuit are examined. Ground fault is the most common fault which occurs in a distribution network, its size depends largely on the amount of capacitive current which the grid contributes with as well as the size of the neutral grounding resistor. The capacitive contribution of the grid compensates centrally in the distribution station and sometimes locally on the line. The maximum permitted centrally compensated part of a line is limited to 30 A, this central part can go up to 60 A in case the line needs to be fed from a second distribution station. The angular error has a higher impact if the capacitive contribution is high and for low values of the neutral grounding resistor. In many cases more than one earth-fault protection are found on the same line, in these cases selectivity is always pursued. The angular error may have a negative effect on the selectivity. By calculations, simulations and tests a number of conclusions can be drawn. Vattenfalls angle requirement gives an unclear picture concerning the permitted impact on the earthfault protection. Moreover selecting the correct current transformer demonstrates that the angular requirement can probably be sharpened. To reduce the influence of the angular error the maximum permitted centrally compensated part be reduced and/or the value of the neutral grounding resistor can be increased. A selectivity of 1000 Ω can not always be applied since certain cases require a selectivity of 2000 Ω. By setting the zero sequence voltage as the trigger condition and the zero sequence current as the realese condition, according to this study it may be possible to achieve a more accurate earth-fault protection.

A handheld heavy-duty nut runner, commonly used to assemble windmills and oil pipe lines, and capable of producing 4100 Nm of torque, experiences low cycle fatigue and usually fails after 20 000 cycles at the specified torque. A full assembly Finite element model of the last stage of the four-stage planetary gearbox is constructed and simulated over one complete load cycle. The results from the simulation is compared with, and used to verify a KISSsoft simulation of the same model. Using the Finite Element model, a parametric optimization is performed using a full factorial design. The results show that misalignment issues are difficult to prevent due to the planetary gearbox design. Comparing the two models shows similar characteristics and stress levels but that local differences are common. A proposed design improvement results in better load distribution in the planet – ring interaction, which was previously impaired compared to the planet – sun interaction due to deformation induced misalignment. The result shows that by balancing the rotational stiffness of the side 1 and side 2 carrier pin mountings, it is possible to reduce the contact misalignment and improve the load distribution in the gearbox. / En handhållen mutterdragare vars användningsområde innefattar bland annat montering av vindkraftverk och oljeledningar, producerar ett vridmoment om 4100 Nm. På grund av det här havererar vanligtvis verktyget av utmattning vid ca 20 000 cykler, något som tros vara kopplat till vinkelfel som uppkommer vid deformation av verktygets växellåda. Vinkelfelen resulterar i att lastfördelningen mellan kugghjulen blir skev och spänningskoncentrationer uppstår. Finita elementmetoden används för att undersöka uppkomsten av vinkelfelen och en komplett modell av hela det sista steget i den fyrstegade planetväxellådan undersöks. Simuleringen jämförs med en liknande modell i KISSsoft, dels för att bekräfta resultatet från simuleringen, dels för att undersöka skillnader och svagheter i de båda modellerna. FE-modellen används även för att bygga upp en parametrisk optimering baserat på faktoriell design. Resultatet visar att vinkelfel är svårt att motverka på grund av växellådans design och konfiguration. Jämförelsen av de två simuleringsmodellerna uppvisar liknande karaktärsdrag och spänningsnivåer men att lokala skillnader finns mellan de båda modellerna. Optimeringen resulterar i en föreslagen designförändring som visar sig förbättra lastfördelningen i planet – ring – interaktionen utan att påverka lastfördelningen i planet – sol – interaktionen. Det här är att föredra eftersom lastfördelningen mellan planet och sol är bättre än lastfördelningen mellan planet och ring. Resultatet visar också att det är möjligt att minimera vinkelfelet mellan kontaktytorna, och förbättra lastfördelningen i växellådan genom att balansera rotationsstyvheten på var sida om planeten i planetbäraren.

Vid svarvning ställs processer mot höga toleranskrav som kan vara svåra att hålla på grund av vibrationer och utböjning. Företaget Volvo Cars vill därför undersöka stationen OP30, som svarvar vevaxlar, för att utreda varför detta sker. Företaget har även ambitionen att implementera virtuella metoder genom finita elementmetoden (FEM) i produktionen. Detta för att undvika traditionella tillvägagångsätt med fysiska undersökningar som kan belasta produktionen med tidskrävande fysiska tester. För att undersöka orken till att toleranskraven kan vara svåra att uppfylla, undersöks vevaxels utböjning med hjälp av FEM där inspänningsvillkor, centrifugalkrafter och skärkrafter tas i beaktning. Vevaxlarnas egenfrekvenser undersöks även för att verifiera att inga svarvningsmoment utförs i eller i närheten utav kritiska varvtal. För att verifiera de FE-analyser som görs utförs en analytisk beräkning med balkteori av en förenklad geometri med MATLAB. Beräkningen jämförs sedan med FE-analyser, vilket visar att solida modeller som används vid FE-analyser ger tillförlitliga resultat jämfört med balkteori. För att bekräfta den utböjning som fås av FE-analyserna tas en mätningsmetod med lasertriangulering fram som testas i en svarv på Högskolan i Skövde. Resultatet visar att FEM är ett bra tillvägagångssätt vid undersökning av en komplex geometris utböjning. Arbetet visar på att utböjning som uppstår på grund av centrifugalkrafter är liten relativt vevaxelns kasttoleranser och den utböjning som erhålls vid axiell intryckning av vevaxeln. Därav dras slutsatsen att utböjning på grund av centrifugalkrafter inte är den grundläggande orsaken till att kasttoleranser ej uppfylls. Arbetet visar att de viktigaste faktorerna är skärkrafterna och den axiella intryckningen av vevaxeln, samt att det inte föreligger någon risk för att resonans uppstår vid de arbetsförhållanden som gäller i OP30. Arbetet visar att mätningsmetoden med lasertriangulering kan användas vid rotation av vevaxel men att mätutrustningen som har använts inte kan avläsa utböjningen. / During turning, processes are faced with tough tolerances that can be difficult to maintain due to vibrations and bending. The company Volvo Cars would therefore like to examine the work station OP30, which is a turning process for crankshafts, to better understand why this is. The company has the ambition to implement virtual analyses with the finite element method (FEM) in its production lines. This is sought after to prevent physical examinations which can cause delays due to time-consuming physical tests. In order to investigate the causes for the tolerance not being met, the crankshafts deflection will be examined using FE-analyses that will consider the clamping conditions of the crankshaft, the centrifugal forces and the cutting forces. The natural frequencies of the crankshafts are also examined to confirm that the turning process is not carried out near any critical rotational velocities.  In order to verify the FE-analyses performed on the crankshafts, an analytical calculation based on beam theory of a simplified geometry is made using MATLAB. This is then compared with FE-analyses of the same simplified geometry, which shows that solid models used in FE-analyses gives reliable results compared with the beam theory. In order to confirm the deflection that is obtained from the FE-analyses, a measuring method using laser triangulation is developed. This is tested on a lathe at the University of Skövde.  The results of this work show that the FEM is a good approach for examining the deflection of a complex geometry. It also shows that the deflection that occurs due to centrifugal forces can be considered small compared to the tolerances that need to be met and the deflection that occurs due to axial displacement of the crankshaft. Therefore the conclusion is drawn that the deflection due to centrifugal forces is not the main source for the tolerances not being met. The work shows that the most important factors to consider are the cutting forces and the axial displacement of the crankshaft. It also shows that there is no risk of resonance occurring within the work parameters of OP30. The work also shows that the measuring method using laser triangulation can be used on a rotating crankshaft, although the equipment used cannot measure the deflection itself.