• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • 2
  • Tagged with
  • 8
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?

Anton, Wennström, Lisa, Ström January 2007 (has links)
<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte: </p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod: </p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori: </p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och</p><p>insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri: </p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>
2

Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?

Ström, Lisa, Wennström, Anton January 2007 (has links)
<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte:</p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar</p><p>virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av</p><p>virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod:</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori:</p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller</p><p>nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten</p><p>uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri:</p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör</p><p>det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av</p><p>företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>
3

Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?

Anton, Wennström, Lisa, Ström January 2007 (has links)
Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.
4

Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?

Ström, Lisa, Wennström, Anton January 2007 (has links)
Centrala begrepp: Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde. Problemformulering: Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget? Syfte: - Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring. - Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel. - Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och konsumentens uppfattning om företaget. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring. Empiri: Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer. Slutsats: Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.
5

Viral Marketing : How does the individual view a viral marketing message and what makes him or her pass it along? / Virusmarknadsföring : Hur uppfattar individen ett virusmarknadsföringsbudskap och vad får den att skicka det vidare?

Qvist, Olof, Berggren, Julia January 2008 (has links)
<p>Viral marketing is a form of marketing that is based on individuals sharing of a message within their social network. When viral marketing works, it’s cheap and efficient and there are several examples of successful viral marketing campaigns that has given products or companies great success.</p><p>Viral marketing is relatively unexplored as a phenomenon, and there are several different suggested paths to choose to form a successful campaign. One suggestion is that viral marketers base their campaigns on different feelings to make the individual share the campaign, or feeling, with its social network. This is one of the things that we are looking at in this report. With a quantitative study based on the replies of over 800 students, we try to determine which feeling is more efficient in viral marketing campaigns. We also try to determine how viral campaigns are received and handled as well as students view on viral marketing as a phenomenon.</p><p>This report shows that receivers of viral marketing campaigns have a pattern in the way they act as a result of it. Receivers who view one viral marketing campaign as spam, block the messages sender or delete the message are likely to view all campaigns as spam, no matter which type of viral marketing campaign they receive. This pattern does not exist for those who choose to forward viral messages, nor does the strength of the feeling matter. However, we are able to distinguish that campaigns based on sadness, anger, fear and disgust are forwarded more than campaigns based on other feelings. These types of campaigns are often forwarded by women. Campaigns based on sick humor or surprise are more commonly forwarded by men. However, women are more likely to forward viral messages.</p> / <p>Virusmarknadsföring är en typ av marknadsföring som går ut på att individer inom sociala nätverk skickar ett budskap vidare till varandra. När marknadsföringsformen fungerar är den mycket billig och effektiv. Det finns ett flertal exempel på framgångsrika virusmarknadsföringskampanjer som lyckats och gett produkter eller företag stor framgång.</p><p>Virusmarknadsföringen som fenomen är relativt outforskad och det finns olika förslag på vägar att gå för att forma en framgångsrik kampanj. Bland annat kan virusmarknadsförare spela på individers känslor för att få dem att skicka ett budskap vidare inom sitt sociala nätverk. I denna uppsats tittar vi närmare på just detta, och tar reda på vilka känslor som bäst lämpar sig för en virusmarknadsföringskampanj. Genom en kvantitativ undersökning där cirka 800 studenter från Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Gävle deltagit tar vi också reda på hur synen på virusmarknadsföring ser ut, samt vilken reaktion det får när det mottas.</p><p>Detta examensarbete visar att de som tar emot virusmarknadsföring har ett mönster i sitt agerande. De som ser en virusmarknadsföringskampanj som spam eller till och med blockerar avsändaren, gör detsamma för oberoende av vilken typ av kampanj de mottar. Samma sak gäller de som väljer att radera meddelandet. Mönstret i agerandet gäller dock inte för de som skickar budskap vidare. Hur stark känsla som väcks av kampanjen spelar heller ingen roll. Dock tycker vi oss se att virusmarknadsföringskampanjer baserade på sorg, ilska, rädsla och äckel fungerar bättre än andra kampanjer. Dessa skickas oftast vidare av kvinnor. Män skickar inte virusmarknadsföringskampanjer vidare lika ofta som kvinnor. När de gör det så väljer de dock att skicka vidare sjuk humor eller budskap baserade på förvåning.</p>
6

Viral Marketing : How does the individual view a viral marketing message and what makes him or her pass it along? / Virusmarknadsföring : Hur uppfattar individen ett virusmarknadsföringsbudskap och vad får den att skicka det vidare?

Qvist, Olof, Berggren, Julia January 2008 (has links)
Viral marketing is a form of marketing that is based on individuals sharing of a message within their social network. When viral marketing works, it’s cheap and efficient and there are several examples of successful viral marketing campaigns that has given products or companies great success. Viral marketing is relatively unexplored as a phenomenon, and there are several different suggested paths to choose to form a successful campaign. One suggestion is that viral marketers base their campaigns on different feelings to make the individual share the campaign, or feeling, with its social network. This is one of the things that we are looking at in this report. With a quantitative study based on the replies of over 800 students, we try to determine which feeling is more efficient in viral marketing campaigns. We also try to determine how viral campaigns are received and handled as well as students view on viral marketing as a phenomenon. This report shows that receivers of viral marketing campaigns have a pattern in the way they act as a result of it. Receivers who view one viral marketing campaign as spam, block the messages sender or delete the message are likely to view all campaigns as spam, no matter which type of viral marketing campaign they receive. This pattern does not exist for those who choose to forward viral messages, nor does the strength of the feeling matter. However, we are able to distinguish that campaigns based on sadness, anger, fear and disgust are forwarded more than campaigns based on other feelings. These types of campaigns are often forwarded by women. Campaigns based on sick humor or surprise are more commonly forwarded by men. However, women are more likely to forward viral messages. / Virusmarknadsföring är en typ av marknadsföring som går ut på att individer inom sociala nätverk skickar ett budskap vidare till varandra. När marknadsföringsformen fungerar är den mycket billig och effektiv. Det finns ett flertal exempel på framgångsrika virusmarknadsföringskampanjer som lyckats och gett produkter eller företag stor framgång. Virusmarknadsföringen som fenomen är relativt outforskad och det finns olika förslag på vägar att gå för att forma en framgångsrik kampanj. Bland annat kan virusmarknadsförare spela på individers känslor för att få dem att skicka ett budskap vidare inom sitt sociala nätverk. I denna uppsats tittar vi närmare på just detta, och tar reda på vilka känslor som bäst lämpar sig för en virusmarknadsföringskampanj. Genom en kvantitativ undersökning där cirka 800 studenter från Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Gävle deltagit tar vi också reda på hur synen på virusmarknadsföring ser ut, samt vilken reaktion det får när det mottas. Detta examensarbete visar att de som tar emot virusmarknadsföring har ett mönster i sitt agerande. De som ser en virusmarknadsföringskampanj som spam eller till och med blockerar avsändaren, gör detsamma för oberoende av vilken typ av kampanj de mottar. Samma sak gäller de som väljer att radera meddelandet. Mönstret i agerandet gäller dock inte för de som skickar budskap vidare. Hur stark känsla som väcks av kampanjen spelar heller ingen roll. Dock tycker vi oss se att virusmarknadsföringskampanjer baserade på sorg, ilska, rädsla och äckel fungerar bättre än andra kampanjer. Dessa skickas oftast vidare av kvinnor. Män skickar inte virusmarknadsföringskampanjer vidare lika ofta som kvinnor. När de gör det så väljer de dock att skicka vidare sjuk humor eller budskap baserade på förvåning.
7

Viral Marknadsföring / Viral Marketing

Ekberg, Johan, Isaksson, Fredrik January 2000 (has links)
<p>Bakgrund: I massmedia har det på senare tid börjat uppmärksammas ett nytt fenomen inom internetbaserad marknadsföring som kallas för viral marknadsföring. Det har dock inte gjorts några studier om vad begreppet egentligen innebär. </p><p>Syfte: Att ge en innebörd åt begreppet viral marknadsföring och att undersöka de faktorer som kan påverka möjligheten att kunna utnyttja viral marknadsföring. </p><p>Avgränsningar: I denna studie har vi avgränsat oss genom att säga att teorierna kring viral marknadsföring endast går att applicera på Internet. I studien behandlas endast konsumentrelaterade produkter. Genomförande: Undersökningen har genomförts via studier av artiklar och litteratur och med en empirisk del som består av enkätundersökning, intervju samt data från ett fallföretag. </p><p>Resultat: Viral marknadsföring handlar om att låta utomstående personer marknadsföra det egna företaget via Internet. Spridning av viral marknadsföring kan ske aktivt eller passivt. I uppsatsen identifieras olika typer av viral marknadsföring beroende på vilken typ av produkt eller tjänst som marknadsförs. Avslutningsvis redovisas en modell som beskriver de faktorer som bör beaktas vid utformandet av en viral marknadsföringsstrategi, detta med avseende på produkten, kunden och marknaden.</p>
8

Viral Marknadsföring / Viral Marketing

Ekberg, Johan, Isaksson, Fredrik January 2000 (has links)
Bakgrund: I massmedia har det på senare tid börjat uppmärksammas ett nytt fenomen inom internetbaserad marknadsföring som kallas för viral marknadsföring. Det har dock inte gjorts några studier om vad begreppet egentligen innebär. Syfte: Att ge en innebörd åt begreppet viral marknadsföring och att undersöka de faktorer som kan påverka möjligheten att kunna utnyttja viral marknadsföring. Avgränsningar: I denna studie har vi avgränsat oss genom att säga att teorierna kring viral marknadsföring endast går att applicera på Internet. I studien behandlas endast konsumentrelaterade produkter. Genomförande: Undersökningen har genomförts via studier av artiklar och litteratur och med en empirisk del som består av enkätundersökning, intervju samt data från ett fallföretag. Resultat: Viral marknadsföring handlar om att låta utomstående personer marknadsföra det egna företaget via Internet. Spridning av viral marknadsföring kan ske aktivt eller passivt. I uppsatsen identifieras olika typer av viral marknadsföring beroende på vilken typ av produkt eller tjänst som marknadsförs. Avslutningsvis redovisas en modell som beskriver de faktorer som bör beaktas vid utformandet av en viral marknadsföringsstrategi, detta med avseende på produkten, kunden och marknaden.

Page generated in 0.0669 seconds