Kristinehamn likt många andra mindre till medelstora turistdestination har idag kommit att ställas inför en del problematiska aspekter. Idag används olika typer av marknadsföringsstrategier som ska ligga till grund för att locka turisten till destinationen. Ändå tycks inte Kristinehamn vara turistens primära besöksmål.   Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en mindre eller medelstor tätort med hjälp av marknadsföringsstrategier kan lyfta sina turistaktiviteter för att på så sätt attrahera turisten till att stanna under en längre period. För att kunna besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi använt oss av olika teoretiska utgångspunkter, samt olika empiriska infallsvinklar.   Studien har resulterat i kunskap i hur mindre till medelstora tätorter arbetar med marknadsföringsstrategier för att nå ut till rätt målgrupp. Vi har även fått en inblick i vad som anses vara en attraktiv turistdestination både ur ett konsument samt producent perspektiv. En förståelse har även skapats gällande samarbetets betydelse mellan olika aktörer för att vara konkurrenskraftig gentemot andra destinationer.

<p>Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL. Om den skattskyldige gör ett tillfälligt avbrott från en stadigvarande vistelse här bryter inte avbrottet vistelsen utan räknas in i den sammanhängande perioden. Ett avbrott där vistelsen överstiger sex månader kan dock inte anses vara tillfälligt utan då avbryts alltid stadigvarande vistelse. Ett problem med denna definition är då den skattskyldige vistats i Sverige under en period och har gjort avbrott för vistelse i utlandet, det svåra är då att avgöra vilka avbrott som kan anses som tillfälliga eller inte. Syftet med vår uppsats är att utifrån valda rättsfall och doktriner undersöka gällande rätt beträffande stadigvarande vistelse, med beaktande av begreppet tillfälligt avbrott och då ur ett elitidrottsperspektiv. Dessutom kommer vi att beröra den troliga förändringen av A-SINK och dess konsekvenser då denna diskussion är så aktuell just nu. För att fastställa gällande rätt vad gäller begreppet stadigvarande vistelse för elitidrottare kommer vi att utgå från en rättsdogmatisk metod genom att studera lag, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som bland annat Skatteverkets ställningstaganden. Vi kommer även att utgå från en rättsdogmatisk metod angående den troliga förändringen av A-SINK då vi ska studera förarbeten till denna och genom den försöka se dess konsekvenser. Utifrån de rättsfall vi läst anser vi att begreppet tillfälligt avbrott fortfarande är otydligt men med hjälp av fler vägledande rättsfall skulle nog dessa tolkningsproblem kunna redas ut. Lagstiftningen rörande detta område är mycket vag, men vi menar att Skatteverkets ställningstagande är relativt tydliga. Dessa riktlinjer är dock inte bindande, således eftersöker vi en mer tydlig lagstiftning som skulle underlätta för rättstillämparen och därmed öka förutsebarheten och rättssäkerheten. Med stöd av Skatteverkets ställningstaganden har vi framställt ett förslag till förändring i lagstiftningen gällande definitionen av tillfälligt avbrott. Vad gäller förändringen av A-SINK anser vi i likhet med Riksidrottsförbundet att detta kommer att få stora negativa konsekvenser för den svenska idrotten.</p>

Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL. Om den skattskyldige gör ett tillfälligt avbrott från en stadigvarande vistelse här bryter inte avbrottet vistelsen utan räknas in i den sammanhängande perioden. Ett avbrott där vistelsen överstiger sex månader kan dock inte anses vara tillfälligt utan då avbryts alltid stadigvarande vistelse. Ett problem med denna definition är då den skattskyldige vistats i Sverige under en period och har gjort avbrott för vistelse i utlandet, det svåra är då att avgöra vilka avbrott som kan anses som tillfälliga eller inte. Syftet med vår uppsats är att utifrån valda rättsfall och doktriner undersöka gällande rätt beträffande stadigvarande vistelse, med beaktande av begreppet tillfälligt avbrott och då ur ett elitidrottsperspektiv. Dessutom kommer vi att beröra den troliga förändringen av A-SINK och dess konsekvenser då denna diskussion är så aktuell just nu. För att fastställa gällande rätt vad gäller begreppet stadigvarande vistelse för elitidrottare kommer vi att utgå från en rättsdogmatisk metod genom att studera lag, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som bland annat Skatteverkets ställningstaganden. Vi kommer även att utgå från en rättsdogmatisk metod angående den troliga förändringen av A-SINK då vi ska studera förarbeten till denna och genom den försöka se dess konsekvenser. Utifrån de rättsfall vi läst anser vi att begreppet tillfälligt avbrott fortfarande är otydligt men med hjälp av fler vägledande rättsfall skulle nog dessa tolkningsproblem kunna redas ut. Lagstiftningen rörande detta område är mycket vag, men vi menar att Skatteverkets ställningstagande är relativt tydliga. Dessa riktlinjer är dock inte bindande, således eftersöker vi en mer tydlig lagstiftning som skulle underlätta för rättstillämparen och därmed öka förutsebarheten och rättssäkerheten. Med stöd av Skatteverkets ställningstaganden har vi framställt ett förslag till förändring i lagstiftningen gällande definitionen av tillfälligt avbrott. Vad gäller förändringen av A-SINK anser vi i likhet med Riksidrottsförbundet att detta kommer att få stora negativa konsekvenser för den svenska idrotten.

The distribution of the population has multiple implications on regional development and planning. In-migration is frequently seen as the only possible solution in order to rejuvenate the population and stimulate regional development in sparsely populated regions. A population increase results in greater tax revenues, meaning that local authorities can plan for their inhabitants and expenditures in a more sufficient way. In addition, certain professionals are needed in order to support essential local services such as schools and hospitals. Place marketing with the intention of attracting in-movers has become increasingly popular, especially for rural, sparsely populated Swedish municipalities. Still, the outcome from place marketing efforts are dubious and in addition, migration has a temporal aspect and individual migration propensity usually fluctuates over time. This begs the question – how long do in-movers stay? Is there potential for long lasting development in sparsely populated regions connected to in-movers or is it temporary? This study focuses on the duration of time until an in-mover re-migrates from Region 8 in northern Sweden and which socioeconomic and demographic factors that influences the out- migration. This is studied by applying an event history method with discrete-time logistic regressions. The study follows individuals in working age that moved to any of nine specified municipalities in Västerbotten and Norrbotten County, sometime between 2000 and 2011. Questions posed for the study is: i) On average, how long did people who moved to Region 8 between the years 2000-2011 stay in the region? ii) What are the socioeconomic and demographic factors that influence the out-migration from the region? iii) Do the influencing factors differ between women and men? The results show that the time perspective matters as the risk of moving out was highest in the initial years and that it declines with time. 30 % of the sampled in-movers had moved out again within the time of observation, and on average the in-movers stayed for nine years. The regression results indicated that the factors that had the greatest influence on the out- migration was unemployment, being between 20-26 years old, high education, having and unemployed partner, and having children below school age. Women had a slightly lower likelihood of moving out compared to men, and the most prominent influential factor to outmigration that varied between women and men was unemployment.