Syfte: Att undersöka nyttan med ett digitalt prioriteringsverktyg för förbättringar för stödfunktioner i en tillverkande industri, baserat på prestationsmätetal och kundbehov. Därtill, att undersöka nyttan i att använda OEE som ett övergripande mätetal i ett sådant verktyg samt vilken nytta som finns i att koppla ihop verktyget med daglig styrning om det visualiseras digitalt. Metod och genomförande: För att kunna svara på studiens problemformuleringar har en fallstudie utförts parallellt med en litteraturstudie. Vid litteraturstudien har material inom performance measurement, prioritering av förbättringar och visualisering av förbättringsinformation studerats. Vid fallstudien har observationer och intervjuer använts för att samla data om fallföretagets sätt att arbeta med förbättringar, om OEE med tillhörande aspekter i två utvalda celler och om digitalisering av fallföretagets styrnings- och uppföljningstavlor. Analys har utförts där empiri ställts mot litteratur. Studiens resultat: Genomförandet av studien innebar att fördelar för användandet av ett digitalt prioriteringsverktyg för förbättringar, baserat på prestationsmätetal och behov, kunde presenteras. Detta kunde även göras för ett användande av OEE som ett övergripande mätetal i ett sådant verktyg, en digitalisering av tavlor för daglig styrning samt en sammankoppling mellan en digital daglig styrning och ett prioriteringsverktyg för förbättringar. Övergripande fördelar som kunde hittas för dessa tre delar var att prioriteringsverktyget kan öka sannolikheten för att kunna ge ett högre kundvärde, OEE kan ge både övergripande och detaljerad hjälp att prioritera förbättringsarbeten och en digital visualisering av daglig styrning samt en sammankoppling av det till ett prioriteringsverktyg kan underlätta prioritering av förbättringar. Rekommendationer: För att uppnå bättre resultat vid en vidare studie föreslås att en modell av ett digitalt prioriteringsverktyg för förbättringar konstrueras och testas med stödfunktioner för att tydligare se verktygets nytta, att benchmarking görs av digitala prioriteringsverktyg för att bättre klargöra just den digitala nyttan av ett prioriteringsverktyg samt att en modell av en digital styrnings- och uppföljningstavla konstrueras för att jämföra fördelar och nackdelar mellan fysik och digital tavla / Purpose: To explore the benefits of a digital prioritisation tool for improvements, for support functions in a manufacturing industry, based on performance measurements and costumer needs. Additionally, to examine the benefits of using OEE as an overall measurement for such a tool, and the available benefits of connecting said tool with daily management if it were to be visualised digitally. Methodology: In order to elucidate and attempt to solve the formulated problems of the study, a case study has been carried out in parallel with a literature study. During the literature study, material within performance measurement, prioritisation of improvements, and visualisation of improvement information has been studied. The case study consists of observations and interviews, which have been carried out in order to gather data related to the case-company’s way of work with improvements, about OEE with related aspects in two selected cells, and about digitalisation of the case-company’s management and follow-up boards. An analysis has been performed where the empirical results are examined and compared with the studied literature.   Findings: The implementation of the study meant that advantages of the usage of a digital prioritisation tool for improvements, based on performance measurements and needs, could be presented. This could also be done for a usage of OEE as an overall measurement in such a tool, a digitalisation of boards for daily management and an interconnection between a digital daily management and a prioritisation tool for improvements. Overall advantages that could be identified for these three parts were that the prioritisation tool can increase the probability for a higher costumer value, OEE can generate both overall as well as detailed assistance with prioritising improvement work and a digital visualisation of daily management and an interconnection of that to a prioritisation tool can simplify prioritisation of improvements.   Recommendations: In order to achieve better results in a further study, it is suggested that: a model of a digital prioritisation tool for improvements is built and tested with support functions to more clearly see the benefits of the tool; that benchmarking of digital prioritisation tools are conducted in order to clarify the specific digital benefits of a prioritisation tool; and that a model of a digital management and follow-up board is constructed so that advantages and disadvantages with a physical versus a digital board may be analysed.