Syftet med detta arbete är att sammanställa kunskap om värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus från litteratur, tidigare studier och relevanta aktörer för ämnesområdet. Syftet är också att göra temperaturmätningar i ett flerbostadshus i Borlänge för att beräkna och analysera energibesparingspotential för Ekoflow värmeväxlaren från Isaksson Rostfria AB. Ekoflow är en spillvattenvärmeväxlare som återvinner värmeenergi ur spillvattnet. Genom spillvattenvärmeväxlare strömmas spillvattnet från avloppet och kallt vattnet i motströmriktningen. Ekoflow har monterats i vissa badhus och hotell och visade bra återvinningsgrader i dessa byggnader. Det är lite svårt att hitta en temperaturmätare på marknaden som kan mäta och lagra mätvärden på en vertikal avloppsstam, därför tillverkades en egen avloppstemperaturmätare som användes för att samla in mätdata för analysering och beräkning av avloppsvärmeförluster. Tillämpningen av tekniken i referensbyggnaden tillför vissa problem. ett problem är att både grå och svartvatten går igenom samma rör vilket minskar temperaturen för spillvattnet. Ett annat problem är att flerbostadshuset inte har någon gemensam anslutningspunkt till den kommunala avloppsledningen, vilket innebär att det kommer att behövas en avloppsvärmeväxlaren för varje stamledning. Energianvändningen i flerbostadshus varierar beroende på boarean och antal boende i huset. Antal boende i referensbyggnaden är inte känt men vattenflödets-och spillvattnets temperaturmätningar visade att byggnaden har hög varmvattenförbrukning. Energibesparingen är beroende av flera parametrar som inkommande kall- och spillvattentemperatur till spillvattenvärmeväxlare samt längden av värmeväxlaren. Energibesparingen för tre olika längder på Ekoflow värmeväxlaren beräknades och en 48 meters värmeväxlare visade energibesparing som ligger på ca. 40 MWh/år vilket motsvarar 24% av varmvattenbehovet i fastigheten. Detta förutsätter att avloppsledningarna kan sammankopplas till en gemensam anslutningspunkt i källarplanet. / The purpose of this work is to compile knowledge of waste water recovery systems in multi-family houses from literature, previous studies and relevant actors on the subject area. The purpose is also to make temperature measurements in a multi-family house in Borlänge to calculate and analyze the energy saving potential of the Ekoflow heat exchanger from Isaksson Rostfria AB. Ekoflow is a waste water heat exchanger that recycles heat energy from wastewater. Through wastewater heat exchanger, the waste water flows from the drain and the cold water in the countercurrent direction. Ekoflow has been installed in some bath houses and hotels and showed good recovery rates in these areas. It is a little difficult to find a temperature meter on the market that can measure and store the measured values of a vertical drainage stream. Therefore, produced own temperature meter, which was used to collect measurement data for analysis and calculation of the results. Application of the technology in the reference building adds some problems. One problem is that both gray and black water pass through the same pipe which reduces the temperature of the waste water. The second problem is that the building does not have a common connection point to the municipal sewers, which means that a heat exchanger will be needed for each main line. Energy consumption in multi-family houses varies depending on the living space and number of residents in the house. The number of residents in the reference building is not known but the temperature and water flow and spill water temperature measurements showed that the building has high hot water consumption. Energy saving depends on several parameters such as incoming cold and waste water temperature to waste water heat exchanger and the length of heat exchanger. The energy savings for three different lengths of the Ekoflow heat exchanger were calculated and a 48-meter heat exchanger showed energy savings of approximately 40 MWh / year, which is profitable from the energy saving perspective.

In the production of pulp, paper and cardboard, a large amount of water is used daily. The water has to be purified in the internal purifying plant before it reaches the receiving body of water. In the biological purifying stage at the Stora Enso Skoghall mill, an aerated basin is used where the microorganisms, using oxygen, oxidize the organic material to carbon dioxide. The air is pumped from the bottom of the basin and the oxygen can then be transported from the air bubbles to the water through diffusion. The problem with aeration of waste water from the forest industry is that wood residues, such as fatty acids, are making the transport of oxygen in water more difficult. Previous studies show that adding salt improves aeration and the use of energy during the aeration process decreases. In many of the Swedish forest industries the electric power required for the aeration process is responsible for more than 50% of the total use of energy. The aim of this report is to study the aeration of waste water from a forest industry in order to make the aeration in the biological purification stage more energy efficient. The experimental part includes aeration experiments and measurement of surface tension when adding salt in clean and untreated process water. All experiments have been carried out in lab-scale at Karlstad University. The salts used during the study were sodium chloride, lime sludge and also precipitator dust, of which the two latter are by-products of pulping. The project has reached its goal, to compare and measure the speed of aeration when adding different salts to waste water from the forest industry in order to make the purification process more efficient.  This study shows that adding by-products may increase the speed of the aeration of waste water from the forest industry and decrease the use of energy during the aerobic treatment process. Adding precipitator dust to the fabrication water increases the speed of the aeration by 60%. The standard oxygen transfer rate (SOTR) decreased from 314tonnes O2/d to 118tonnes O2/d. The energy demand during the aeration process decreased by 100 MWh per day. / Vid framställning av massa, papper och kartong används dagligen stora mängder vatten som måste renas vid det interna reningsverket innan det når recipienten. En av industrierna är Stora Enso, Skogshalls bruk. I det biologiska reningessteget vid Skoghalls bruk används en luftad damm där mikroorganismer med hjälp av syre oxiderar det organiska materialet till koldioxid. Luft pumpas in från botten av dammen och syret kan transporteras från luftbubblorna till vattnet genom diffusion. Problemet vid syresättning av skogsindustriellt avloppsvattnet är att vedrester som exempelvis fettsyror följer med avloppsvattnet och försvårar syretransporten. Tidigare studier visar att vid tillsats av salt förbättras syresättningen och att energianvändningen vid luftningsprocessen minskar. De salter som valts i den här undersökningen är natriumklorid samt mesa och elfilteraska. Varav det två sista är biprodukter från massaframställningen. I många av Sveriges skogsindustrier står elen till luftningsprocessen för mer än 50 % av den totala energianvändningen. Det här arbetet syftar till att undersöka syresättningen av ett skogsindustriellt avloppsvatten med avsikt att energieffektivisera luftningen i det biologiska reningssteget. Den experimentella delen omfattar syresättningsförsök samt mätning av ytspänning vid tillsats av salt i både rent vatten och obehandlat processvatten. Samtliga försök har utförts i labbskala vid Karlstads universitet. Det här arbetet har uppnått sitt mål med att jämföra och mäta hastigheten av syresättning vid tillsats av olika salter i skogsindustriellt avloppsvatten med avsikt att energieffektivisera reningsprocessen. Resultatet tyder på att tillsats av biprodukter kan öka hastigheten vid syresättning av skogsindustriellt avloppsvatten och därmed minska energianvändningen vid den aeroba reningsprocessen. Vid tillsats av elfilteraska i processvattnet ökar hastigheten av syresättningen med 60 %. Det verkliga syrebehovet i dammen, SOTR sjönk från 314 ton O2/dygn till 118 ton O2/dygn. Energibehovet vid luftningsprocessen minskade med 100 MWh/dygn.