Kompetensbristen är en stor global utmaning för framtiden. Såväl internationellt, nationellt som ur ett regionalt perspektiv. Det är därför av stor vikt att den studie- och yrkesvägledning som bedrivs har förmågan att tillgodose varje ung människas möjligheter att få en opartisk, värderingsfri och informativ vägledning i syfte att öka självkännedomen och vidga perspektiven för att kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval. Forskning visar att den individuella vägledningen i form av vägledningssamtal som idag oftast bara genomförs i årskurs nio borde utökas och ges större utrymme i såväl årskurs sju som i årskurs åtta, för att kunna utveckla en process över längre tid. Syftet var att studera och analysera hur studie- och yrkesvägledare i sydöstra Skåne talar i relation till sin roll som vägledare samt även hur det vägledande arbetet relaterar till den lokala kontexten. För att genomföra studien valdes en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare i sydöstra Skåne intervjuades på sina respektive skolor. Det gjordes samtals intervjuer som utgick från en på förhand konstruerad intervjuguide för att intervjupersonerna både skulle kunna svara på direkta frågor, men även för att få kompletterande och fördjupande information som skulle stärka validiteten i undersökningen. Den insamlade empirin analyserades genom de teoretiska begreppen doxa, distinktion och Watts modell. Resultatet av studien ger en bild av att det konstrueras en doxa som är baserad på ett opartiskt och värderingsfritt förhållningssätt, och att det sker en vägledning i den lokala kontexten som utgår ifrån det intresse som kan finnas hos den enskilde eleven, dock utan att studie- och yrkesvägledaren gör avsteg ifrån doxan.