This study compares different articles on aftonbladet.se and the availability of comment fields on the articles. It is not possible to comment all of them and we examined which you could and which you could not comment on.   The study’s purpose is to examine how well the comment fields on aftonbladet.se take advantage of the opportunity to create a deliberative discussion that the public may take part of. This study looks at what subject matters it is possible to comment on and if there are any statistical correlations between those subjects that you can’t.   This study analyses 250 articles on the news site aftonbladet.se with a total of eleven variables between the 26 of November and the 7 of December. The variables contained subject area, headliner and if the article mentions any political party. The study also analyses variables such as racism, religion and violence- and sex crime in relation to the comment fields.   The main result was that you could only comment on 55, 7 percent of the articles. Of the articles that concerned economics, politics, crime and accidents you could only comment on one third (36, 5 percent) and of the articles that concerned sport, entertainment and health you could comment on 81, 8 percent.   The study’s main conclusion is even if the comment fields on aftonbladet.se have the opportunity to encourage a deliberative discussion it does not take advantage of that opportunity.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.