Applied research was utilised in order to identify the challenges experienced by employees of the Ekurhuleni Metropolitan Municipality regarding preparation for retirement. The purpose of the study was to explore the challenges experienced by employees in the age bracket of 50 to 65 years. A quantitative approach was utilised. Probability sampling with a systematic sampling method was used to obtain a representative sample of 100 employees from the larger population of 4,453 employees. Survey research was undertaken in order to provide a numeric description of the opinions of employees of the Ekurhuleni Metropolitan Municipality, by using questionnaires as the data collection method. The cross-sectional survey design was most appropriate as it involves one contact with the respondent and is comparatively cheap to undertake and easy to analyse. Questionnaires were handdelivered to some respondents to fill in themselves and collected upon completion, whilst other respondents were assisted with the questionnaires by Wellness Champions. The data was analysed using the Statistical Package of Social Sciences program (SPSS). The research demonstrated that the challenges faced by employees of EMM are financial, psychosocial and physical in nature. Surveyed employees indicated that they were not aware of any retirement preparatory programme offered by EMM and expressed a strong need for such a programme. One of the recommendations is the development of a retirement preparatory programme by EMM in order to mitigate some of the post-retirement difficulties that may be experienced by retirees. / Dissertation (MSocSci)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Social Work and Criminology / unrestricted

Aim: The aim of the study is to investigate managers' experiences of promoting and challenging factors in a recovery intervention within healthcare and social services.  Method: The study is a semi-structured interview study. The interviews were conducted digitally with ten unit managers from a healthcare and social services administration in a Swedish municipality. Text materials were analyzed using qualitative content analysis. Main Results: Clear division of roles, allocated time and support are promoting factors, while large staff groups and high workloads are challenges in integrating recovery into everyday work. Unit managers felt they did not have time to work with health promotion and felt overlooked in the recovery intervention. Support from the unit's wellness champions and the administration's central coordinator was appreciated. Conclusion: Managers' motivation for the recovery intervention depended on their perception of support from the management and having the conditions and time to work with health-promoting activities. Managers' work environment and opportunities for recovery need to be prioritized to create conditions for supportive leadership where managers act as role models. Smaller staff groups and support from wellness champions and a health coordinator can enable engagement and motivation for health-promoting work. / Problemformulering: Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem och arbete inom vård- och omsorg ökar risken för sjukskrivning. Tidigare forskning belyser chefers roll vid hälsointerventioner men det finns få studier som studerat deras egen upplevelse vid en intervention, inte minst när det gäller återhämtning. Vad behöver chefer för att känna sig motiverade och engagerade i det hälsofrämjande arbetet? Syfte: Syftet med studien är att undersöka chefers upplevelser av framgångsfaktorer och utmaningar vid en återhämtningsintervention i en vård- och omsorgsförvaltning. Metod: Studien är en semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuerna genomfördes digitalt med tio enhetschefer från en vård- och omsorgsförvaltning i en svensk kommun. Textmaterial analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Tydlig rollfördelning, avsatt tid och stöd är framgångsfaktorer medan stora personalgrupper och hög arbetsbelastning är utmaningar vid integrering av återhämtning i arbetsvardagen. Enhetscheferna upplevde sig inte ha tid att arbeta med hälsofrämjande arbete och kände sig bortglömda i återhämtningsinterventionen. Stöd från enheternas hälsoinspiratörer och förvaltningens centrala samordnare var uppskattat. Slutsats: Chefernas motivation till återhämtningsinterventionen var beroende av deras upplevelse av stöd från ledningen samt att de hade förutsättningar och tid att arbeta med hälsofrämjande insatser. Chefers arbetsmiljö och möjlighet till återhämtning behöver prioriteras för att skapa förutsättningar till ett stödjande ledarskap där chefer agerar förebilder. Mindre personalgrupper och stöd av hälsoinspiratörer och en central samordnare kan möjliggöra motivation och engagemang i det hälsofrämjande arbetet.