Av de människor i fertil ålder som bor tillsammans och/eller är gifta, har 10-15 procent infertilitetsproblematik. Tidigare studier visar att ofrivillig barnlöshet kan leda till en livskris. Det finns olika orsaker till ofrivillig barnlöshet hos man respektive kvinna och behandling utgår ifrån orsaken. Ett besked om ofrivillig barnlöshet kan innebära stora förändringar i en parrelation och syftet med studien är att belysa pars upplevelser av att vara ofrivilligt barnlös. Författarna valde att använda kvalitativ innehållsanalys, genom att studera självbiografer, med anledning av att upplevelser är subjektiva och författarna ville komma så nära verkligheten som möjligt. Att vara ofrivilligt barnlös kunde visa sig genom sorg och en förlust av någonting de önskade högt. Studien av självbiografierna visade att väntan var den största påfrestningen. Men också en otillräcklighet och ifrågasättande av kärlek till varandra kunde urskiljas. Författarna till studien har av resultatet fått mer kunskap om hur upplevelser av ofrivilig barnlöshet kan gestalta sig. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Kejsarsnitt är ett ingrepp som blir allt vanligare världen över vilket resulterar till att fler kvinnor drabbas av komplikationer. I takt med att kejsarsnitt blivit säkrare har vårdtiden för kvinnorna blivit kortare, vilket gör att det uppstår en osäkerhet och rädsla kring komplikationer efter utskrivning för dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse kring komplikationer vid panerat kejsarsnitt efter utskrivning. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där sju kvalitativa resultatartiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Utefter syftet identifierades fyra teman: att leva med långvarig smärta orsakad av genomgånget planerat kejsarsnitt, upplevelse av information, upplevelse av postnatal infektion samt skam och ångest kring planerat kejsarsnitt. Kvinnor upplever sin egen kunskap otillräcklig för att identifiera komplikationer samt vart kvinnan skall vända sig när komplikationer uppstår. Informationen som kvinnan får postoperativt kring infektion och smärtans utveckling vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning, ansåg kvinnan bristfällig med avsaknad av personcentrerat förhållningssätt. Kvinnor upplever även en stigmatisering kring planerat kejsarsnitt från hälso- och sjukvårdspersonal samt samhället. Konklusion: Hälso- och sjukvården behöver få en större förståelse för kvinnans upplevelse kring komplikationer vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning samt förbättra vården med ett personcentrerat förhållningssätt i form av stöd och information. / Background: Cesarean section is a procedure that is becoming more common around the world, which means that more women are suffering from complications. As the operation has become safer, the care time for the women has become shorter, which indicates that there is an uncertainty about complications after discharge. Aim: The aim was to illustrate women's experience of complications during elective cesarean section after discharge. Method: The study is a literature study with an inductive approach where seven qualitative articles formed the result. Result: According to the purpose, four themes were identified: living with long-term pain caused by elective cesarean section, experience of information, experience of postnatal infection and shame and anxiety around a planned cesarean section. Women experience insufficient knowledge to identify complications and where the woman should turn once it occurs. Postoperative information is not designed to be easily absorbed, as well as a stigma surrounding the woman's elective cesarean section in meetings with health and medical profession and society. Conclusion: The health care needs to gain a greater understanding of the woman's experience of complications after elective caesarean section at discharge and improve care with a person-centered approach in the form of support and information.

Traditionally offending women are framed through essentialist discourses of pathologisation and the family. Hence, good women are constructed as passive, compliant, vulnerable to victimisation, and nurturers. Offending women are constructed within criminal justice processes as disordered, physiologically and psychologically flawed. Censure or sympathy dispensed to women within the system is contingent on a number of key factors: the type of offence, the category of women involved, and the way in which women interact and negotiate the discourses used to construct their aberrance. The focus of this thesis is offending women and how they are socially constructed through legal and penal discourses within the court and the prison. However this thesis rejects the essentialist framework which positions women as passive recipients of an omnipotent patriarchal criminal justice system and thus having no agency. Nor is this thesis about creating a new entity to encompass all offending women. Instead an anti- essentialist approach is adopted that allows the body, power, and women's agency to be theorised. This approach provides a more complex and detailed account of women's aberrance that acknowledges the diverse range of women, their experiences and negotiations of criminal justice processes. The combination of real women's lived experiences and an alternative theoretical framework provides a very different perspective in which to understand female offending.