Filosofin bakom Mora Kulturhus är att det ska vara en plats som ska bjuda in dess besökare för att samlas och uppleva kreation och rekreation. Det ska vara  en plats som får människor att koppla av för att koppla ihop. Genom de mest primitiva komponenter som förenar oss som dans, sång, konst, eld och stjärnhimmeln.  Den valda platsen för projektet är en öppning i skogen mellan Kallfors och Järna. Denna plats är i dagsläget tom och outnyttjad. Det finns goda  kommunikationer till platsen såsom bilvägen (Tvetavägen), välkänt gångstråk (Sörmlandsleden) och en busshållsplats (Pärlängsvägen). Nära till tomten finner man även Logsjön samt Moraån som slingrar sig längs tomten. Genom att aktivera denna plats skapas ett naturligt kommunikationsflöde mellan Kallfors- och Järnabor som i dagsläget upplever en separation sinsemellan.  Programmet innefattar teater, galleri, bibliotek, restaurang/café/bar, foajé, workshoplokal, möteslokal och kontorsrum. Mora Kulturhus är uppdelad i tre byggnader i olika höjder som kopplas samman genom utskjutna tak som överlappar och skapar korridorer utomhus. Byggnadernas placering skapar en innergård. Byggnaden lyfts upp av limträ och betong pelare som möter ett kasett-tak i tjäramålad limträ som binds samman genom en metod som kallas “japanese wood joinery” - där varje element sätts fast i infasningar. Golvet är en betongplatta på mark. Fasaden är glasad - för att ge transparens i byggnaden och lyfta fram den spektakulära naturen som omfamnar den. / The philosophy behind Mora Cultural Center is that it should be a place that invites its visitors to gather and experience creation and recreation. It should be a place that makes people disconnect to reconnect. Through the most primitive components that unite us such as dance, song, art, fire and the starry sky.  The chosen location for the project is an opening in the forest between Kallfors and Järna. This place is currently empty and unused. There are good communications to the site, such as the motor way (Tvetavägen), well-known hiking trail (Sörmlandsleden) and a bus station (Pärlängsvägen). Close to the site you will also find Logsjön and Moraån. By activating this place, a natural communication flow is created between Kallfors- and Järna residents who currently experience a separation between each other. The program includes a theatre, art gallery, library, restaurant / café / bar, foyer, workshop space, conference room and office space. Mora Cultural Center is divided into three buildings with different heights that are connected by suspended roofs that overlap and create outdoor corridors. The position of the buildings creates a courtyard. The building is lifted by glulam and concrete pillars that meet a coffer ceiling in tar-painted glulam which are bound together through a method called "Japanese wood joinery" - where each piece of wood is cut in such a way that they fit together as tightly as if they’d grown that way in the first place. The floor is a concrete slab on the ground. The facade is glazed - to provide transparency in the building and highlight the spectacular nature that embraces it.

The project begins with the elaboration of a single wooden joinery detail for a temple pavilion. A singular joint study became the basis for an interrelated series of elaborated joints forming a structural whole. A detailed model of a single structural bay was produced. The purpose of this model was to investigate the subtleties of its overall formal expression. Attention was given to both the hidden internal complexity of individual parts and the interconnections between parts. Knowledge of stereotomy was an important consideration ensuring precision in the marking and cutting of the poplar wood. Photographs, sketches and drawings accompany the making of the model as way to further its realization. / Master of Architecture

The aim for this thesis is to investigate and explore how to build more sustainably with wood. The understanding of climate change has in this day and age become a social and development issue. This also applies for the construction sector, where it turns out that the manufacturing process accounts for a large portion of the climate footprint and much depending on the selection of material. The need to build more climate smart has come down to the choice of environmentally friendly materials, a result of the existing demand for wood that continues to increase in Sweden.  Wood as a material has many benefits but the demand in question creates doubts about sustainability, with a goal to use wood as a material responsibly and without straining the forests’ resources all too much. To build sustainably means also to strive for the longevity of wood buildings. A combination of these aspects provide for a better understanding and contribution for more sustainable buildings. The objective of this thesis is to portray the challenges that may arise during the lifespan of a wood building in addition to explore methods that can strengthen a more resourceful consumption of forest products to meet the needs of the market, but also for a more viable forestry than we have today.  Results show that every way to build has their problems but wooden buildings have the requirement to be particularly attentive when it comes to four problem areas and those are moisture, fire, wind and acoustics. Where the technical solutions for the first three are essential for the durability of a wood building. To benefit of properties of wood, an active forestry is a must but for the sake of the climate, is new and more adapted forestry methods needed. In a similar way is progressive and different ways of working or building with wood a matter of interest, with the example of glulam and cross laminated wood or as an alternative, Japanese wood joinery / Arbetets målsättning är att undersöka hur man kan bygga mer hållbart med trä. I dag är klimatfrågan en drivande fråga för samhället och utvecklingen. Det gäller även för byggbranschen, där det visar sig att tillverkningsprocessen står för en stor del av klimatavtrycket och mycket är beroende på val av material. Med behovet att bygga mer klimatsmart blir val av miljövänliga material essentiell, och på grund av detta fortsätter efterfrågan på trä att öka i Sverige.  Träet har många fördelar men efterfrågan skapar frågor om hållbarheten, att kunna nyttja trä som material utan att belasta skogens resurser allt för mycket. Men att bygga hållbart innebär dessutom att sträva mot byggnader som kan stå under en lång tid. Kombinationen av dessa aspekter ger bättre förutsättningar för ett hållbart byggande. Detta arbete ska därför kartlägga de utmaningar som kan uppstå för en träbyggnads livslängd, och därutöver undersöka metoder som inte tär på skogens resurser för att möta behoven som finns på trä, för ett mer hållbart skogsbruk än vad man har idag.  Resultat visar att alla sätt att bygga på har sina problem men för träbyggnader krävs det att vara extra varsam när det kommer till fyra problemområden och de är fukt, brand, vind samt akustik. Där tekniska lösningar för tre förstnämnda är väsentliga för en träbyggnads beständighet. För att använda träets egenskaper måste man ha ett aktivt skogsbruk men för klimatets skull behövs nya och mer anpassade avverkningsmetoder. På liknande sätt möjliggörs olika sätt att jobba och bygga med trä till exempel med limträ och KL-trä eller som alternativ med japanska träfogar.