Previous studies have shown that ice cover has many positive effects on brown trout (Salmo trutta), including protection from endothermic predators. I tested whether it is the cover provided by the ice itself or the reduction in light that causes behavioral changes in juvenile brown trout. To distinguish between these two effects, behavioural observations were made with and without ice at the same light intensity (500 lux). An additional ice-free, high light (3000 lux) treatment was included to be able to measure brown trout’s response to light reduction. A mink model was used to simulate predation risk to be able to measure the fish’s anti-predator response under these three conditions. I found a significant treatment effect on body and eye coloruration. For eye colouration, I found that fish under ice had a paler eye colouration than fish that experienced high light, which in turn were paler than fish subjected to low light. For body colouration, fish under ice had paler body colouration than fish from the two ice-free treatments, which did not differ from each other. There was no effect of treatment on ventilation rate, time to initiate foraging, time to initiate activity or swimming activity, although both foraging and activity were lowest and swimming activity highest under ice. The changes in body and eye colouration indicate that trout are less stressed under ice, presumably because they perceive ice as a barrier against terrestrial predators. These results suggest that the ongoing climate change, which is leading to shorter periods of sustained ice cover, may have negative consequences for trout populations in the near future. / Tidigare studier har visat att yttäckande is medför många positiva effekter för öring (Salmo trutta), bland annat genom att utgöra skydd mot endoterma predatorer. Jag undersökte om det är den yttäckande isen i sig som medför beteendeförändringar hos juvenila öringar eller om det är det reducerade ljusinsläppet som isen medför. För att separera dessa två effekter gjordes beteendeobservationer med och utan ytis under samma ljusintensitet (500 lux). En ytterligare isfri behandling gjordes, med starkt ljus (3000 lux), för att kunna mäta öringens respons på ljusreduceringen. En uppstoppad mink användes för att simulera predationsrisken, detta för att kunna mäta fiskarnas antipredationsresponser under dessa tre förhållanden. Jag fann en signifikant behandlingseffekt på kropps- och ögonfärg. Under is hade fiskarna en blekare ögonfärg än när de befann sig under starkt ljus, som i sin tur resulterade i blekare färg än när fiskarna utsattes för svagt ljus. När det gäller kroppsfärg uppvisade fiskarna en blekare kroppsfärg under is än när de utsattes för de två isfria behandlingarna, vilka inte skiljde sig från varandra. Behandlingarna gav ingen effekt på gälslagsfrekvens, tid till att initiera födosök, tid till att initiera aktivitet eller simaktivitet, dock var tid till både födosök och aktivitet lägst och simaktivitet störst under is. Förändringarna i kropps- och ögonfärg indikerar att öring är mindre stressad under is, vilket eventuellt kan bero på att de uppfattar isen som en barriär mot terrestra predatorer. Dessa resultat tyder på att den pågående klimatförändringen, som innebär kortare perioder av ihållande yttäckande is, kan medföra negativa konsekvenser för öringpopulationer inom den närmaste framtiden.