Bakgrund: Riktlinjer, rättigheter och lagar följs inte om den palliativa vården av patienter med intellektuella funktionsnedsättningar inte anpassas efter individen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sju artiklar användes till resultatet och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier identifierades i beskrivningen av att ge palliativ vård till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar: skapa en relation, anpassa kommunikation, behov av mer utbildning, samarbete i vårdteam samt samarbete med anhöriga. Bristande kunskap och svårigheter att kommunicera med patienten ansågs vara en utmaning för sjuksköterskor. Somliga utmaningar kunde överkommas genom att samarbeta med anhöriga och patientens nära vårdpersonal. Konklusion: Relationen till patienten, anpassad kommunikation och samarbete mellan sjuksköterskor, annan vårdpersonal samt anhöriga var viktiga delar i att uppnå god palliativ vård. Mer utbildning, mer forskning och tydligare riktlinjer krävs för att säker och likvärdig palliativ vård ska ges till patienter med intellektuella funktionsnedsättningar. / Background: Guidelines, rights and laws are not fulfilled if the palliative care of patients with intellectual disabilities is not adapted to the needs of the individual. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of giving palliative care to patients with intellectual disabilities. Method: The study was carried out as a general literature study with inductive approach. Seven articles were used for the result and analysed through content analysis. Results: Five categories were identified in the description of giving palliative care to patients with intellectual disabilities: establish relationship, adapt communication, need of more education, cooperation with care team and cooperation with relatives. Lack of knowledge and difficulties to communicate with the patient were considered challenging to nurses. Some challenges could be overcome through cooperation with relatives and the patients’ close care staff. Conclusion: The relationship to the patient, customized communication and cooperation between nurses, other care staff and relatives were important parts for good palliative care to be performed. More education, more research and clearer guidelines is needed to ensure safe and equivalent palliative care for patients with intellectual disabilities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-49874 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Aspsjö, Lisa, Beckius, Felicia |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds